ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Forskare: Sveriges första invånare var antagligen svarta

Björn Berglund · 10 Feb 2018
Uppdaterad 10 Feb 2018
De nya rönen kring Cheddar-mannen (till vänster) säger mycket hans svenska svenska släktingar, säger Lars Werdelin.

De nya rönen kring Cheddar-mannen (till vänster) säger mycket hans svenska svenska släktingar, säger Lars Werdelin. Foto: Channel4/Ulla Montan


Mörkbrun till svart hy och svart hår – så såg nog Sveriges tidiga invånare ut på stenåldern. Det står klart efter banbrytande ny forskning från Storbritannien. "Det kommer ju som en överraskning", säger professor Lars Werdelin.

klar

Artikellänk är kopierad

Häromdagen presenterade brittiska forskare sin undersökning av den så kallade Cheddar-mannen. Han levde i sydvästra England för cirka 10 000 år sedan och en omfattande dna-analys av hans skelett visade att denne urbritt var svart – inte vit, som man tidigare trott, vilket Metro tidigare har skrivit om.

Den nya upptäckten betyder sannolikt att även de människor som bodde i nuvarande Sverige vid samma tidpunkt hade samma hudfärg.

– De här folkslagen som tillhörde jägarstenåldern efter istiden är ganska nära släkt med varandra. Så det finns anledning att tro att alla hade ungefär samma grundegenskaper när det gäller hudfärg och sådana saker, som mörkt hår och mörk hudfärg, säger Lars Werdelin, som är professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet.

Den gängse uppfattningen har varit att människor utvecklade ljus hy när de emigrerade till Europa för cirka 40 000 år sedan. Ljus hy premierades då den tog upp d-vitamin bättre i ljusfattiga Europa, har det hetat. Men enligt de brittiska forskarna kom ljusa européer först med intåget av jordbruksfolk från Mellanöstern så sent som för 6 000 år sedan, säger Lars Werdelin.

– Det skulle kunna finnas någon koppling till att jordbruksfolkens diet var mer d-vitaminfattig. Det är d-vitamin som är den kritiska faktorn här.

Helt säkra på hur de tidiga svenskarna såg ut kan man inte vara förrän man gjort en liknande analys av svenska fynd, men Werdelin tror att det finns goda förutsättningar och att en sådan studie kommer att göras inom några år. Men hur mycket nutida svenskar härstammar från stenåldersjägarna är svårt att säga.

– Förmodligen ganska lite, för att de blev ersatta av bondefolken. Vi har säkert genetiskt material från dem, men hur mycket vet vi inte riktigt. Alla är ju blandningar så att säga. Vår genetiska blandning går tillbaka till neandertalare, säger Lars Werdelin.

De nya rönen kommer efter det att Naturhistoriska riksmuseet fått kritik för sin utställning ”Den mänskliga resan”. Besökare har reagerat på att modellerna av tidiga människoarter är mörka – medan modellen av homo sapiens är ljushyad. En av kritikerna är skådespelaren Alexander Karim.

– När mina och alla andra barn ser utställningen serveras de en bild av att världen först var befolkad av apor som med åren kom att likna afrikaner och sedan slutligen, i det sista och viktigaste steget av evolutionen, blev vita, sa han till Metrotidigare i veckan.

Nu visar det sig alltså att utställningens modell, som föreställer en specifik individ av cro-magnonmänniskan, som levde i Frankrike för ungefär 30 000 år sedan, nog faktiskt har fel hudfärg.

– Det är viktigt för oss på Riksmuseet att säga att det var vi som hade fel. var förmodligen mörkhyad. Men tyvärr kan vi inte göra så mycket åt det nu. Han är som han är. säger Lars Werdelin.Cromagnongubben Men kritiken mot honom är riktig utifrån de här nya rönen, 

Det går inte att måla om honom?

– Nej det får vi inte, det finns en upphovsrätt på den här gubben som vi inte kan påverka. Vi måste presentera det här på ett annat sätt. Exakt hur vet vi inte än.

pil
Fakta: DNA-analyser

EnligtLars Werdelin är det svårt att identifiera egenskaper som hud- och hårfärg utifrån benrester. Det kräver att fynden har tillräckligt mycket organiskt material kvar i benen och att de inte har utsatts för för mycket påverkan. Att kartlägga en hel arvsmassa, som de brittiska har gjort, kräver stor tur. Men tekniken går framåt och ger nya möjligheter.

– Man kan gå längre tillbaka i tiden nu än vad man trodde var möjligt för några år sedan.

klar

Artikellänk är kopierad

Björn Berglund
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro