ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Forskaren om polisens skjutningar: "Som medborgare bör man känna sig oroad"

Jesper Lindqvist · 10 Jun 2019
Uppdaterad 16 Aug 2019
Polisforskaren Johannes Knutsson riktar stark kritik mot polisens vapenutbildning.

Polisforskaren Johannes Knutsson riktar stark kritik mot polisens vapenutbildning. Foto: Bertil Ericson/TT/PHS


Poliserna som sköt en man på Malmö centralstation frias – något som åter har aktualiserat frågan om polisens vapenanvändning. I samband med skjutningen riktade polisforskaren Johannes Knutsson skarp kritik mot polisens sätt att hantera situationerna. "Dagens poliser får en felaktig utbildning i situationer där de kan behöva använda tjänstevapen", säger han.

klar

Artikellänk är kopierad

Det var den 10 juni som en man sköts i benet av polisen på Malmö centralstation. Enligt polisen hade mannen agerat hotfullt, och polisens bombgrupp tillkallades på grund av en misstänkt väska som mannen burit runt på.

Under dagen kom beskedet från chefsåklagare Joakim Zander att polisen inte hade gjort något fel i samband med skjutningen.

– Det har varit ett uppenbart nödläge. Våldet har varit helt proportionerligt, säger Joakim Zander till Sydsvenskan.

”Risken blir fler skjutningar med dödlig utgång”

Polisens användning av skjutvapen har inte ökat nämnvärt under de senaste åren, men antalet dödsfall kopplade till att polis avlossat så kallad verkanseld sköt i höjden under 2018. Då sköts sex personer ihjäl av polisen – lika många personer som under de tre föregående åren tillsammans.

Enligt Johannes Knutsson – professor som under lång tid forskat om polisens vapenanvändning – är det inte slumpen som ligger bakom ökningen. Istället ser han stora brister i polisens vapenutbildning, och framför allt pekar han på ett felaktigt fokus.

– Det som gör mig bekymrad är att de som håller i polisens vapenträning kommer från Noa (Nationella operativa avdelningen, reds. anm.). Dessa poliser kommer från Nationella insatsstyrkan, och utgår i sin utbildning från ”worst case scenario” – alltså situationer relaterade till terror, bombhot och skolskjutningar, för att nämna ett par exempel. Men det sannolika är inte att poliser kommer att ställas inför sådana situationer, det blir ett missriktat fokus, säger han.

Under 2000-talet har Johannes Knutsson tittat närmare på 430 fall där svensk polis har avlossat sina tjänstevapen. Han menar att det är ytterst få poliser som ställs inför sådana situationer som den aktuella på Malmö centralstation.

– Det normala är att en patrull hamnar i ett nödläge där de blir angripna på nära håll av en psykiskt instabil person, som ofta har en kniv, sax eller annat potentiellt farligt föremål. Men om dagens poliser får en vapenutbildning som riktar in sig på mer extrema händelser, vad ger det då för effekter på de mer sannolika händelserna där man måste använda tjänstevapen? Risken blir ju fler skjutningar med dödlig utgång, vilket vi också kan se i fjolårets statistik, säger Johannes Knutsson.

”Hanterar incidenterna amatörmässigt”

Han anser framför allt att polisen brister i uppföljningen av de incidenter där tjänstevapen avlossas. År 2005 var Johannes Knutsson själv med i den arbetsgrupp som skulle ta fram nya rutiner för hur polisens rapportering kring dessa incidenter skulle se ut.

Men sedan flera år tillbaka har han kunnat konstatera att dessa rutiner inte följs, och att det finns stora brister i det underlag som annars kunde ha bidragit till en förståelse för varför polisens verkanseld med dödlig utgång har ökat.

–  Det är en självtillräcklighet man kan se hos polisen, vilket i mitt tycke är en skandal. Man hanterar de här incidenterna amatörmässigt, det verkar inte finnas rätt kompetens inom polisen för att skapa komplett data. Som medborgare bör man känna sig oroad, säger Johannes Knutsson.

För att underlätta situationen för de poliser som ställs inför situationer där de kan behöva använda sitt tjänstevapen vill Johannes Knutsson bland annat se en översyn av de kriterier som i dag finns.

I dag utgår man från två specifika villkor: Laga befogenhet eller nödvärn. Det senare är enkelt förklarat att polisen har rätt att, med tjänstevapen, försvara sig mot eventuella angripare.

Berömmer Finland

Med laga befogenhet är dock kriterierna fler, det kan till exempel röra sig om att öppna eld mot personer som kan utgöra fara för andra. Då måste polisen först varna personen i fråga, innan man tar upp sitt vapen och skjuter varningsskott. Sedan ska man ha kontroll över skottfältet, undvika att skjuta mot fordon i rörelse, skjuta för att oskadliggöra genom att primärt sikta mot benen samt ta hänsyn till skaderisken för omgivningen och eventuella rikoschetter.

Enligt Johannes Knutsson skapar villkoren en omständlig mental process i situationer som ofta är stressade. Han jämför bland annat med Finland, där polisen mer sällan drar vapen.

– Skillnaden i Finland är att man har ett regelverk som är anpassat för den mänskliga hjärnan, det blir lätt att fatta beslut. Man har till exempel inte varningsskott, om en person inte ger sig efter muntliga varningar drar polisen vapen med syftet att de ska avlossas. Det händer mer sällan, men situationen blir lättare att hantera för den enskilda polisen, säger han.

pil
Antal ihjälskjutna av svensk polis

1990: 1

1991: 1

1992: 0

1993: 0

1994: 0

1995: 1

1996: 0

1997: 0

1998: 0

1999: 3

2000: 2

2001: 1

2002: 2

2003: 1

2004: 1

2005: 1

2006: 1

2007: 0

2008: 0

2009: 0

2010: 1

2011: 1

2012: 0

2013: 3

2014: 3

2015: 2

2016: 3

2017: 1

2018: 6

Källa: Polisen

pil
Antal händelser där polisens skjutvapen använts

Verkanseld        Varningsskott

2010:           14                         8

2011:           22                       35

2012:           17                       14

2013:           13                        16

2014:           25                        14

2015:           20                        23

2016:           17                        15

2017:           16                        16

2018:           23                        13

Källa: Polisen

klar

Artikellänk är kopierad

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro