ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Forskaren: Polisstudenter vill begränsa poliser i slöja

Karolina Skoglund · 5 Sep 2014
Uppdaterad 5 Sep 2014

Nu är det två svartskallar som åker i bilen.” ”Man kan ju skämta lite om folkslag.” Och ”kom igen nu kurden så gick vi”. Det är bara några av de fraser som forskaren Malin Wieslander fick ta del av när hon följde studenter på polishögskolan. 

klar

Artikellänk är kopierad

Foto: Jörgen Knutsson.

För att undersöka hur blivande poliser resonerar kring mångfaldsmål följde Malin Wieslander, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, två klasser på polishögskolan under sex veckor. Hon hängde med under dagarna, valde att göra djupare intervjuer med vissa elever och intervjuade även några vid ett senare tillfälle då de varit iväg på en sex månader lång aspiranttjänstgöring. Det visade sig då att mångfald mer är något som står på ett papper än något som praktiseras i verkligheten. – I skolan finns det ett motstånd mot bejakandet av olikheter. Poliser med slöjor pratar man till exempel ganska mycket om. Studenterna vill begränsa dem för att det kan orsaka konflikter i samhället, säger hon.

Vad studenterna åsyftar till är att de som finns på en brottsplats skulle kunna provoceras av slöjan, vilket innebär att polisen i sig skulle skapa en konflikt, menar hon.  – Det är ett argument som används ganska flitigt faktiskt. Men att begränsa mångfalden inom polisen för att det finns folk som hatar mångfald i samhället är ganska farliga argument, säger hon.

Några av de polisstudenter hon intervjuat anser däremot att det är vanskligt att tänka så. De frågar sig om vi då inte kan ha kvinnliga poliser för att det finns motståndare av kvinnor eller inte ha poliser alls för att det finns de som hatar poliser. 

En elev som just nu går på polishögskolan känner inte igen sig i beskrivningen.  – Jag har inte hört något sådant, snarare tvärtom. Likväl som det för någon kan vara provocerande kan det för någon vara en otrolig trygghet. Detta gäller ju inte bara poliser i slöja, det kan handla om andra attribut som provocerar också, säger personen till Metro. 

Men att denna hållning ändå finns inom kåren, trots mångfaldsmålen och att studenterna själva säger sig bejaka dem, handlar om en strävan efter neutralitet, säger hon. – Motståndet för mångfalden inom polisen länkas till en neutralitet som anses oproblematisk. Det är samma sak när man pratar om politiska partier. Det anses inte problematiskt att säga att du är moderat eller socialdemokrat, men om man är extremt åt höger eller åt vänster beskrivs det som väldigt problematiskt.

Den tydliga bilden målades snabbt upp för Malin Wieslander tack vare den skämtsamma jargongen på polishögskolan, menar hon – Det finns en officiell hållning. Men det visar sig att alltför styrda diskussioner, där man förbjuder för mycket, tar sig uttryck på andra sätt. Då börjar man till exempel skämta om det i stället.

Enligt Malin Wieslander finns det en argumentation som säger att det inte spelar någon roll vad poliser säger, utan vad man gör. Något hon ser som problematiskt. – Att säga något kan också vara en handling. Den tycker jag att man kan lyfta mer i relation till de normer som finns på skolan. Vad får det poliser säger egentligen för konsekvenser?

Metro har sökt polishögskolans rektor. 

klar

Artikellänk är kopierad

Karolina Skoglund
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro