ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Framtidens mat får aldrig se dagens ljus

Sophie Tanha · 10 Maj 2019
Uppdaterad 10 Maj 2019
Snart kan insekter odlas i tusentals ton i Dalarna

Snart kan insekter odlas i tusentals ton i Dalarna Foto: Tebrito


En miljon plantor växer årligen i en källarlokal söder om Stockholm, helt utan naturligt ljus. Tusentals ton insekter ämnade att ätas kläcks snart i norra Dalarna med hjälp av robotar. Vad blir det för mat i morgon?

klar

Artikellänk är kopierad

Under förra seklet målade science fiction-konstnärer teckningar av mat som odlas i fabriker i stället för i öppna landskap. Profetian blev sann. I dag säljs grödor som aldrig sett dagsljus i vanliga mataffärer. Många av dem kommer från tech-företaget Grönska, som på tre år byggt upp en av Europas största vertikala odlingar i en industrilokal i Huddinge.

– Under många år så hände inte så mycket med jordbruksindustrin, men nu boomar utvecklingen med nya metoder och nya tekniker att odla på, säger Natalie De Brun Skantz, ekonomiansvarig och en av företagets tre grundare.

Natalie de Brun Skanz vill odla mer hållbart. Foto: Sophie Tanha
Natalie de Brun Skanz vill odla mer hållbart. Foto: Sophie Tanha

2016 började de två gymnasievännerna Petter Olsson och Robin Lee experimentera med att odla grödor i en liten källare. Tre år senare producerar de tillsammans med Natalie de Brun Skantz och sex anställda 80 000 plantor i månaden. Ingen av grundarna har en bakgrund i vare sig jordbruk eller klassiskt naturvetenskapliga ämnen.

– Gud nej, det är mer intresset som driver oss. Jag är i grunden ekonom, resten har vi lärt oss under tiden, säger Natalie de Brun Skantz.

Ett kretslopp med vatten strömmar från hyllplan till hyllplan i den 900 kvadratmeter stora lokalen där röda och blåa lampor ersätter solens strålar. Ingenting går till spillo, varken resurser eller utrymme.

– Syftet är att producera mat på ett klimatsmart sätt. I Sverige har vi blivit bortskämda med att kunna importera allt vi vill äta oavsett om det är i säsong eller inte. Här inne kommer det alltid vara i säsong och närodlat.

I dag växer örter, sallater, mikroskott och grönkål året runt hos Grönska. Men likt experimenterandet i källaren fortsätter företaget utveckla teknik som i framtiden ska kunna odla fler grödor i större mängder. Här kallas de som sköter plantorna inte bönder utan odlingstekniker. Men vad kommer hända med det svenska jordbruket om tekniker ersätter bönderna?

– Svenska bönder odlar andra saker än vi gör, så vi konkurrerar snarare ut importeringen av utländska grödor. Folk kan ha en romantiserad bild av att äta en solkysst tomat från Italien, men kom igen. Den tomaten är säkert besprutad och har fraktats hur långt som helst från en gård som kanske inte ens har schyssta arbetsvillkor, säger Natalie de Brun Skantz.

Grönsaker och örter odlas med växtljus i ett lager. Foto: Sophie Tanha
Grönsaker och örter odlas med växtljus i ett lager. Foto: Sophie Tanha

Den nya kostcirkeln

På Spritmuseum visas just nu en utställning med temat framtidens mat. Men trots dagens klimatmedvetenhet är morgondagens matförsörjning knappast ett nytt intresse. Utställningen börjar med att visa klipp från 60-talets tecknade serie ”The Jetsons” om familjen med samma namn som lever år 2062 och varje kväll serveras ett piller med näring från sin hushållsrobot Rosie.

– Man hade samma drivkrafter och diskussioner då som nu; hur ska vi kunna producera mat till jordens växande befolkning? säger Anna-Karin Svanberg som kurerar utställningen.

Efter utställningens avdelning med dåtidens mat: halvfabrikat och pulverförpackningar som gav efterkrigstidens hemmafruar tillräckligt mycket tid för att ta sig ut i arbetslivet ser vi dagens trender.

Folkhemmets kostcirkel från mitten av 1900-talet har bytts ut till ett lottohjul. Museibesökaren som snurrar kan få dieter som antiinflammatorisk kost, medelhavsdieten, 5-2 eller det veganska köket utvalt slumpmässigt.

Det är inte längre folkhälsomyndigheten som berättar vad vi ska äta. I stället för läkare tar vi kostråd från influencers och tekniska entreprenörer i Silicon Valley, menar Anna-Karin Svanberg.

–Mat har blivit ett av de viktigaste sätten för oss att definiera oss. Vi använder kosten för att skapa en identitet och känna oss unika, säger Anna-Karin Svanberg.

Det är svårt att veta var utställningens del om modern kost slutar och avdelningen med framtidens mat börjar. Bredvid växtmjölkens alla varianter; havre, mandel, soja och hasselnöt, finns burkar med syrsor och insektsmjöl. Är vi där än?

– När till och med Arla lanserade sin mjölkdryck som består av lika delar växtmjölk som komjölk tänkte jag ”nu händer det”. Jag såg det som ett tecken att det stora proteinskiftet var igång på riktigt, säger Anna-Karin Svanberg.

Växtmjölk har redan börjat ersätta komjölken till viss del. Foto: Spritmuseum
Växtmjölk har redan börjat ersätta komjölken till viss del. Foto: Spritmuseum

Kryphål för insekter

I det svenska köket har insekter inte introducerats än. Trots att insekter inte godkänts som mat av Livsmedelsverket har hälsokostaffärer hittat ett kryphål i lagen för att sälja dem. I butikerna skriver man att de inte får ätas utan enbart ska användas i dekorativt syfte, samtidigt som en finsk burk med lättsaltade, rostade syrsor till salu i Sverige visar insekternas näringsvärde och en varning för skaldjursallergiker att äta dem.

Till skillnad från Sverige har grannländer som Finland och Danmark nämligen valt att utnyttja en lucka i EU-lagstiftningen som reglerar ny mat på marknaden. På så sätt tillåts grossister att sälja gräshoppor, mjölmask, buffalomask och vaxmottslarver till den som själv inte orkar samla in småkryp till middagen.

Men detta kan komma att ändras redan vid årsskiftet. Flera insektsarter utreds just nu av säkerhetsmyndigheten för europeiska livsmedel, EFSA. Godkänns de att användas som livsmedel kommer marknaden explodera inom ett år, tror Nils Österström som är ordförande för branschorganisationen Insektsföretagen.

– Vi jobbar intensivt för att vara redo att leverera svenskmärkta insekter på tallriken så fort vi får grönt ljus, säger han.

Det rör sig om tonvis med insekter enbart för den svenska marknaden. Likt den urbana grönsaksodlingen på Grönska vill Nils Österström automatisera sin produktion i framtiden. Med hjälp av robotar hoppas han så småningom odla tiotusentals ton insekter varie år i Dalarna.

Nils Österström vill odla tiotusentals ton insekter. Foto: Tebrito
Nils Österström vill odla tiotusentals ton insekter. Foto: Tebrito

–Jag tycker gemene man är förvånansvärt positiv till att äta insekter. Det är klart att det finns människor som känner att de absolut inte vill, men förståelsen för att man behöver ändra sina matvanor till något mer klimatsmart är stark, säger Nils Österström.

Mycket talar för att insekter främst kommer ätas i pulveriserad form, ett slags proteintillskott som kan slinka ner i bröddegen, soppan eller den köttfria hamburgare. Nils Österström tycker det kan vara smart att börja sin nya diet med att gå på restaurang om förbudet hävs:

– Det är så spännande med alla nya smaker som kan komma med insekter, jag tror det blir bäst om man börjar med en färdig måltid där en bra kock har fått lägga sin touch.

Hamburgarens evolution

Den trendmedvetna minns hajpen för några år sedan när skräpmatsburgaren omvandlades till hipp gourmetmat. Men i en tid när trendig mat definieras av hälsa och klimat sker burgarens nästa förvandling i ett laboratorium.

Få saker skriker framtid som tanken på labb-odlat kött. Visionärer på 50-talet föreställde sig plantor vi kunde skörda kött från. I dag kan varianter med laboratorieodlade muskelceller eller burgare som blöder av rödbetsjuice ätas på utvalda restauranger runt om i världen.

– Det har visat sig att människor är mer benägna att pröva någonting nytt när det kommer i formen av en burgare. Hamburgare är så bekanta för oss så steget att testa insekter eller labb-odlat kött känns mindre läskigt om det presenteras mellan två hamburgerbröd, säger Anna-Karin Svanberg.

Även om vi bygger identiteten genom att visa vad vi äter på sociala medier tror Anna-Karin Svanberg att intresset för mat i dag beror på en flykt från den digitala världen.

–Vi känner på maten, luktar och tuggar. Alla sinnen aktiveras. Mat får en större roll i våra liv eftersom det blir en så fysisk upplevelse, något som inte är så vanligt när vi lever så virtuellt, säger Anna-Karin Svanberg.

Anna-Karin Svanberg kurerar utställningen om framtidens mat på Spritmuseum. Foto: Sophie Tanha<span style=
Anna-Karin Svanberg kurerar utställningen om framtidens mat på Spritmuseum. Foto: Sophie Tanha<span style=

Vår nya religion

Två miljarder av jordens befolkning har redan insekter som del av sin kost. För många är småkryp inte konstigare att äta än andra djur. Normen i världen är dessutom redan vegetarisk; det är bara i västvärlden som köttbiten tagit upp så stor del av kostcirkeln.

Trots att matvanor blivit så individualiserade här är trenden med hälsomedveten och klimatsmart mat stor, enligt Anna-Karin Svanberg.

– Maten har blivit som vår religion i dag. Det du äter visar vad du tror på, vem du är och vad du vill se för framtid.

klar

Artikellänk är kopierad

Sophie Tanha
Sophie Tanha
[email protected]
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro