ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

ANNONS
hela denna artikel är en annons

Från skog till hållbara designerplagg

Metro · 15 Apr 2019
Uppdaterad 29 Apr 2019

Foto: Unsplash


Kan du tänka dig bära en jacka gjord av den svenska skogen? I framtiden spås bomullen få ta ett litet steg åt sidan när nya mer klimatsmarta material tar plats i garderoben. Här berättar Heli Virkki, Senior Manager på Bio2X på Fortum i Finland, om hur de jobbar med att ta fram nya miljövänliga lösningar för bland annat modeindustrin.

klar

Artikellänk är kopierad

I dag är bomull ett av de vanligaste materialen i kläder, men bomullsproduktionen är en stor klimatbov. Både bevattningen av bomullsfälten och tillverkningen av kläderna kräver stora mängder vatten. Bomullsodlingen står också för 20 procent av alla jordbrukskemikalier som används. Dessa kemikalier är väldigt skadliga för både miljö och för de som arbetar på odlingarna. För att kunna tillverka mer klimatsmarta plagg behövs därför nya material som är snällare mot miljön och människan.

Energiföretaget Fortum vill att vi ska sluta elda upp rester från jord- och skogsbruk och i stället skapa nya kvalitativa produkter av biomassan. Detta arbete har de valt att kalla för Bio2X, där x:et står för alla de möjliga användningsområdena för biomaterial. Ett av områdena som de valt att fokusera på är hur man kan förbättra tekniken för att skapa textilfibrer av biomassa som annars eldas upp och endast delvis tas tillvara för att producera värme och el.

Håller kläderna samma kvalitet som kläder gjorda av bomull?– Bredden på vilket typ av material man kan ta fram av biomassa är stor och inte helt utforskad än. Kvaliteten påverkas av teknologin bakom fibertillverkningen och där finns det en del utvecklingsarbete kvar att göra, både när det gäller teknologin under processen, men också när det gäller egenskaperna av slutprodukten som främst måste bli mer slitstark, säger Heli Virkki.

Vilken miljöpåverkan har denna process?– Den har mindre negativ påverkan på planeten än bomullsproduktion och är därför mer klimatsmart. Speciellt när råmaterialet är ett avfall som oftast inte skulle användas. Ett exempel på det är risfält i Indien som ofta eldas upp efter man skördat. Men vi kan faktiskt använda risstrån som blir kvar efter skörden till att tillverka textilfiber till kläder. Det innebär att vi använder våra resurser på ett mer klimatvänligt sätt.

<span data-mce-type="bookmark" style="display: inline-block; width: 0px; overflow: hidden; line-height: 0;" class="mce_SELRES_start"></span>

Vilken effekt skulle det få om vi gjorde det i större omfattning?– Det skulle leda till mindre partikel- och gasutsläpp i luften från den brända biomassan, vilket innebär bättre livskvalitet för ett stort antal människor. Men också en effektivare användning av råmaterial, minskad användning av miljöskadliga kemikalier och därmed mer fördelaktig arbetsmiljö för de som arbetar med textiltillverkningsprocesserna, säger Heli Virkki.

Är detta något som modeindustrin efterfrågar?– Absolut, de senaste åren har flera olika modehus börjat kommunicera ut och lyfta miljöfrågan. Detta har även varit hett ämne på många välkända modeevent runt om i Europa de senaste månaderna. Och varje vecka kan vi genom pressmeddelande och nya kollektioner se att modeindustrin tar fler och fler steg mot att bli mer miljövänlig.

Vad kan vi som konsumenter göra för att bidra till utvecklingen av hållbart mode?– Det bästa sättet att bidra är att aktivt efterfråga mer information om hållbarhet och miljöpåverkan i butiken när du ska köpa ett plagg. På så sätt kan din åsikt föras vidare till tillverkare och designers. Det finns också många fördelar med att lämna in gamla plagg till butiker som har klädinsamling – då kan textilfibrerna i tyget bli återanvänt, avslutar Heli Virkki.

Läs mer om Bio2X här.

klar

Artikellänk är kopierad

Metro
Metro
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro