ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Går mot fjärde valet på fyra år – nu står Spanien vid ett politiskt vägskäl

Jesper Lindqvist · 25 Jul 2019
Uppdaterad 25 Jul 2019
Den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez (PSOE) har en del att fundera över.

Foto: OSCAR DEL POZO/SOPA IMAGES/TT


Efter att Pedro Sánchez ytterligare en gång röstats ner som statsminister av parlamentet går Spanien mot landets fjärde val på lika många år. Metro har tagit hjälp av en Spanienkännare för att reda ut vad det är som händer inom den spanska politiken.

klar

Artikellänk är kopierad

pil
I korthet

Vad: Spaniens parlament röstade om ny statsminister.

Vem: Den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez kommer att röstas ner av parlamentet.

Var: Madrid, Spanien.

Hur: För att få förtroende att bilda en ny regering behövde Sánchez få en majoritet av rösterna, alltså fler ”ja” än ”nej” i samband med omröstningen. Detta ser man ut att ha misslyckats med.

När: Under torsdagseftermiddagen.

Varför: ”Det politiska landskapet har förändrats sedan finanskrisen, med fler partier både på vänster- och högerkanten. Den utvecklingen har lett till att det blivit svårare att som enskilt parti bilda regering”, säger Spanienkännaren Jakob Lewander.

Spanien har under de senaste åren upplevt en politisk turbulens som man aldrig tidigare tvingats erfara.

De två stora jättarna, socialistpartiet PSOE och liberalkonservativa Partido Popular, som styrt Spanien om vartannat under 30-40 års tid har under de senaste åren utmanats på allvar av nya politiska krafter. Först grundades liberala Ciudadanos, sedan vänsterpopulistiska Podemos, och det var i valet till parlamentet 2015 som de båda fick stort genomslag och tillsammans samlade en tredjedel av landets röster.

LÄS MER
EU-valet i 9 punkter – de blev vinnare och förlorare

Det nya politiska landskapet, med partier som utmanar det traditionella tvåpartisystemet, har lett till ett smärre politiskt kaos där avsaknaden av en utpräglad samarbetskultur har fått partierna att värna om sin egen maktposition.

Året efter valet, 2016, utlyste dåvarande premiärminister Mariano Rajoy (Partido Popular) nyval, men det politiska dödläget kvarstod. Och när det 2018 avslöjades att paritet varit inblandade i en mutskandal röstades Rajoy bort, och Pedro Sánchez (PSOE) tog över makten.

Podemos partiledare, Pablo Iglesias.Foto: OSCAR DEL POZO

Fler partier delar på rösterna

Men de parlamentariska svårigheter kvarstår, och efter att statsbudgeten tidigare i år röstats ner av parlamentet utlyste Sánchez nyval.

Skiftningarna var stora – Partido Popular förlorade närmare hälften av alla väljare och PSOE gick starkt framåt. Men trots detta förfogade socialistpartiet endast över en minoritet i parlamentet, och flera omröstningar senare har man fortfarande inte kunnat rösta igenom Sanchéz som statsminister.

LÄS MER
Lista: Sju historiska händelser i EU

Nu går Spanien mot sitt fjärde val på fyra år, om partierna inte kan komma överens kring premiärministerrollen. Enligt Jakob Lewander, Spanienkännare och statsvetare vid Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps), så går utvecklingen med flera partier att se i stora delar av Europa och västvärlden.

– Skillnaden är att Spanien inte har någon tradition av koalitionsregeringar eller politiskt samarbete överhuvudtaget. PSOE och Podemos, som nu förhandlar om regeringsmakten, står varandra väldigt nära ideologiskt, men det finns en hög grad av misstroende bland parterna och man vill inte dela med sig av sina relativt stora politiska landvinningar, säger han.

Jakob Lewander, Spanienkännare och statsvetare vid Sieps.Foto: Sieps

”Vill inte dela med sig av kakan”

Vidare menar Jakob Lewander att Spanien står vid ett politiskt vägskäl. Oavsett hur maktbalansen skulle kunna förändras vid ytterligare ett nyval talar ytterst lite för att något parti ska få såpass stor makt att de på egen hand kan rösta igenom sin premiärministerkandidat.

Samtidigt handlar knäckfrågorna inte om traditionell politik såsom skatter, välfärd eller jobb. Istället har de senaste årens händelser i landet bidragit till att mer omvälvande frågor, såsom korruption och regional självständighet, åter lyfts upp högst på den politiska dagordningen.

LÄS MER
Spanska tvååringen hittad död i borrhålet

– Det råder en väldigt konstig stämning i spansk politik just nu, partierna är väldigt konfrontatoriska och vill komma ut som vinnare. Det gäller framför allt PSOE, som tagit steget fram som det i särklass största partiet och inte gärna vill dela med sig av den kaka som regeringsmakten utgör, säger Jakob Lewander.

Framför allt är det Podemos som utmanar från vänsterkanten. I förhandlingarna har vänsterpopulisterna lagt fram krav på posten som vice premiärminister plus tre stycken ministerposter (hälsa, arbetsmarknad samt forskning och utveckling). Men så mycket makt har PSOE inte velat släppa, vilket har lett till det läge i vilket Spanien nu befinner sig.

Pedro Sánchez (PSOE), tillförordnad premiärminister.Foto: OSCAR DEL POZO

Använder samma retorik som Franco

I skuggan av de stora striderna har ytterligare ett parti växt fram, till höger om liberalkonservativa Partido Popular. När det senaste parlamentsvalet ägde rum, i slutet av april, gick partiet Vox från att inte ha några mandat alls till att få drygt tio procent av folkets röster.

Partiet grundades 2013, och har fångat upp en väljarbas som vill se ett enat Spanien, utan någon form av regionalt självstyre. Man har även gått hårt mot invandring från Mellanöstern, där frågan om islams vara eller inte vara i Spanien (och Europa) har varit viktig för partiet.

Jakob Lewander berättar att Vox använder en problemformulering i stil med den som användes av diktatorn Francisco Franco, under dennes cirka 40 år vid makten i Spanien. Men han menar samtidigt att man inte förespråkar någon öppen fascism.

LÄS MER
Bildspecial: Det här har hänt i Katalonien

– Egentligen handlar det om en fråga som har varit vilande ända sedan 80-talet i Spanien, det är frågan om vilket land Spanien är och hur dess regioner ska utformas. Det är en gammal fråga som under de senaste åren har aktualiserats av en ny generation spanjorer, som inte har några minnen av Franco och diktaturen. Sedan blev det extra stort på grund av situationen i Katalonien och deras fråga om självständighet. Vox har, som det högerpopulistiska parti de är, tagit fasta på detta fenomen och ifrågasätter den spanska grundlagen, som utformades bara några år efter att Franco avlidit, säger han och fortsätter.

– Det är egentligen precis som i Sverige, där vi sett att Sverigedemokraterna växt fram genom att ta fasta på frågan om invandring och det multikulturella samhället. Åsikterna hos befolkningen har alltid funnits där, men det var inte förrän frågan fördes upp på den politiska dagordningen som man kunde se nya partier växa fram.

Santiago Abascal, partiledare för högerextrema Vox.Foto: OSCAR DEL POZO

”Väljarna vill ha en skräddarsydd politik”

Hur Spaniens framtid ser ut är svårt att sia om, men att det kommer att krävas politiskt samarbete över partigränserna ser i dagsläget oundvikligt ut.

Jakob Lewander ser ett större fenomen med att västvärldens samhällen mer och mer individualiseras, vilket i sin tur även spiller över på politiken. Han menar att det här fenomenet inte bara kan kopplas till den spanska politiken.

LÄS MER
Efter valet: helt nytt politiskt landskap i Spanien

– Väljarna vill ha en mer skräddarsydd politik, det ska i det närmaste finnas en personlig touch i varje sakfråga som man kan knyta an till. När en sådan mentalitet råder, snarare än den mer ideologiskt kopplade, så får man en mer pluralistiskt politik med flera mindre partier som gör upp om makten. Det är ett nytt fenomen som man, i det här fallet i Spanien, måste vänja sig vid, säger han.

klar

Artikellänk är kopierad

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro