ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Gravid kvinna som sköts i magen åtalas för dråp – därför ser vi hårdare abortlagar i USA

Jesper Lindqvist · 28 Jun 2019
Uppdaterad 28 Jun 2019
28-åriga Marshae Jones åtalas för dråp i Alabama efter att hon blivit skjuten i magen.

Foto: Steve Pellegrino/TT


Debatten om Alabamas nya abortlagar har åter aktualiserats. Detta efter att en gravid kvinna som skjutits i magen åtalas för att ha vållat sitt eget fosters död. Åtalet ses nu i USA som ett steg mot att åter pröva frågan om abort i Högsta domstolen.

klar

Artikellänk är kopierad

pil
I korthet

Vem: 28-åriga Marshae Jones.

Var: Staden Pleasant Grove, Alabama.

Vad: Marshae Jones åtalas för att ha dödat sitt eget barn.

Hur: I samband med ett bråk blev Marshae Jones skjuten i magen.

När: Skjutningen ägde rum i december, men först nu åtalas Jones.

Varför: "När en kvinna, gravid i femte månaden, inleder ett bråk genom att attackera en annan person anser jag att hon till viss del är ansvarig utifall hennes barn kommer till skada", har polisen i Alabama tidigare sagt, enligt New York Times.

Det var i maj som flera delstater, främst i södra USA, lade fram förslag om att strama åt rättigheten till abort. Lagändringarna såg olika ut i de nio delstaterna, men i flera fall omöjliggjorde man aborter såtillvida mammans liv inte var i fara.

Amerikansk abortlagstiftning var länge stenhård med avsikt att skydda fostret, men under 70-talet prövades så frågan till slut i Högsta domstolen. Deras dom skulle få långtgående effekter för aborträtten, och gav kvinnor rättigheter som först nu åter prövas.

Blev gravid tre gånger – drev fallet till Högsta domstolen

Bakom ett av USA:s mest kända rättsfall genom historien, Roe vs. Wade, fanns en kvinna vid namn Norma McCorvey (under förhandlingarna benämnd som "Jane Roe"). Hon växte under 50- och 60-talet upp under oordnade förhållanden, med en frånvarande pappa och en alkoholiserad mamma. Redan innan hennes 20-årsdag hade Norma hunnit bli gravid två gånger, vid båda tillfällena adopterades barnen bort.

LÄS MER
Efter debatten om abort: 7 av 10 stödjer nuvarande lagstiftning

När hon bara några år senare återigen blev gravid började hon söka rättslig hjälp eftersom hon ville få rätt att genomgå en abort, något som i hennes delstat Texas inte var tillåtet på den tiden. Hon kom då i kontakt med två unga, kvinnliga, advokater, som båda var på jakt efter ett rättsfall med vilket man kunde utmana delstatens hårda abortlagar.

Efter flera turer i lägre instanser kom så Högsta domstolens beslut den 22 januari 1973: Texas abortförbud stred mot den amerikanska konstitutionen, och eftersom domen var prejudicerande legaliserades abort praktiskt taget i hela landet.

Sex kliniker på nio miljoner människor

Men kampen om aborträttigheter i USA var långt ifrån över.

LÄS MER
Aborter minskar i Sverige: Tonårsaborter halverade på tio år

Även om delstaterna inte längre kunde förbjuda abort fanns det andra möjligheter att inskränka den lagstadgade rätten. I just Texas har man till exempel i flera år arbetat för att minska stödet till kliniker som utför abort, och i sex delstater (North Dakota, South Dakota, Montana, Kentucky, West Virginia och Mississippi) finns det enligt CNN endast en abortklinik för kvinnor att vända sig till.

Det innebär att närmare nio miljoner människor har sammanlagt sex kliniker att vända sig till.

Ett mer polariserat politiskt landskap

Dagens situation skiljer sig en hel del från 1973, då Roe vs. Wade avgjordes i Högsta domstolen.

För 46 år sedan bestod domstolen, precis som i dag, av ett relativt likställt antal konservativa och liberala domare, men de utmärkte sig ofta genom att tolka konstitutionen på ett sätt som inte alltid stämde överens med deras ideologiska grund.

LÄS MER
Magnus Betnér: Bilden som konservativa dårar målar upp av abort är falsk

I just Roe vs. Wade röstade exempelvis sju domare för att Texas abortlagar var okonstitutionella, samtidigt som två röstade mot detsamma. Av de två fanns dock en liberal domare som tidigare nominerats av John F. Kennedy, och bland de sju andra fanns flera konservativa domare, nominerade av republikanska presidenter.

I dag är det politiska landskapet i USA betydligt mer polariserat, och det har även visat sig i Högsta domstolen. Efter att president Donald Trump fått igenom nomineringarna av Neil Gorsuch och Brett Kavanaugh har domstolen nu en knapp konservativ majoritet. Det är bland annat på grund av detta som flera delstater nu ser sin chans att åter lyfta abortfrågan, med målet att få till en förändring, i den högsta rättsliga instansen.

"Får sina graviditeter kriminaliserade

Det är med grund i den rådande abortdiskussionen som många amerikanska abortförespråkare nu ser situationen med Marshae Jones, den 28-åriga kvinna som har åtalats för dråp i Alabama.

LÄS MER
Ny lag totalförbjuder abort i Alabama: Inga undantag för våldtäkt eller incest

Flera delstater har liknande lagar, och det finns ett antal exempel på kvinnor som av olika anledningar har fått missfall, för att sedan anklagas för att ha dödat sitt barn.

"Det är så här människor – speciellt färgade kvinnor – redan straffas genom att få sina graviditeter kriminaliserade", säger National Abortion Federation, en samlingsorganisation för kliniker som tillhandahåller abort, i ett uttalande.

klar

Artikellänk är kopierad

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro