ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Han har gjort en karta över det okända Twitter-Sverige

Jack Werner · 15 Jul 2013
Uppdaterad 18 Jul 2013

I dag är det exakt sju år sedan Twitter öppnades upp för allmänheten. Metros sociala medier-redaktör Jack Werner går igenom dess sociala utveckling i Sverige – och hittar en plats som riskerar att kollapsa under sin egen popularitet.

klar

Artikellänk är kopierad

Hampus Brynolf,  pappan till Sveriges enda fullständiga kartläggning av Twitter, säger ändå att han "inte har så bra koll". ödmjukt, tycker Jack Werner.
Hampus Brynolf,  pappan till Sveriges enda fullständiga kartläggning av Twitter, säger ändå att han "inte har så bra koll". ödmjukt, tycker Jack Werner.Foto: Intellecta/Scanpix

I filmen Djävulen bär Prada läxar vid ett tillfälle Meryl Streeps karaktär Miranda Priestly upp huvudpersonen Andy Sachs, spelad av Anne Hathaway. I en förgörande monolog i hjärtat av modetidningen Runways kontorsbyggnad fastslår Priestly att Sachs tror sig vara helt oberörd av modeindustrin bara för att hon inte köper fina, dyra kläder.

Men att det inte kunde vara längre från sanningen. I själva verket har hon just där och då på sig en tröja, hävdar Priestly, som genom en ringlande bäck av modefinansiell logik ”blivit utvald för henne av människorna i just detta rum”.

Jag tänker alltid på den scenen när jag hör någon säga att de struntar i Twitter. För visst kan de välja att stå utanför. Men de kommer inte vara oberörda.  En tweet kan bli en ledarartikel, fälla en minister eller få halva Sverige att skratta. Och vare sig de vill det eller ej kommer de som ”struntar i Twitter” antagligen prata om något som startade som en tweet vid jobbets kaffeautomat när måndagen väl kommit. Sådan är den oundvikliga kontext vår samtid innebär.

 –

Han gör en uppgiven gest med handen och återgår till att dirigera sitt datorprogram med kod. Hans kontor på Birger Jarlsgatan i centrala Stockholm är sommartomt, men enstaka glada röster hörs emellanåt utanför dörren.

Sedan 2010 har han helt omärkligt, men med en mördande systematik, årligen gått igenom alla Twitters svenska användare, en efter en, och granskat vilka de följer och följs av. På så sätt har han kunnat få fram en bild av vilka som hänger med vilka – vilka sociala grupper som utgör Twitter.

Resultatet är Twittercensus, en karta med över 100 000 större eller mindre punkter, var och en representerandes en aktiv svensk twittrare och dennes relativa storlek i followers, utspridda i olika färger.

Varje färg representerar i sin tur en grupp twittrare som följer och följs av ungefär samma typ av användare. Allt som allt symboliserar de ett socialt medium som på sju år gått från elit till – som Brynolf kallar det – en breddkanal.

– Förr i tiden hade vi ambitionen att vi skulle följa alla andra svenskar på Twitter. Alla skrev på en gemensam hashtagg för hela Sverige och alla kände alla. Att bli Twitter-kändis var ganska enkelt. Sedan dess har det både breddats och blivit mer elitmedia, en konsekvens av en enorm tillväxt. Det har gått från ett Twitter, där alla kände till varandra, till tjugo olika Twitter, säger han.

Och det är detta Brynolf syftar på när han säger att han har ”dålig koll” på svenska Twitter. Han ser bara en liten del av helheten, nämligen de han själv följer. Och, som han demonstrerar för mig med hjälp av den egna tjänsten, de representerar egentligen bara två-tre av kartans över trettio kluster.

Närmare bestämt de norra delarna, befolkade av de teknik-, politik- och journalistikintresserade. Resten är för honom obruten mark. Framför allt de senast anlända sociala grupperna – folk från olika geografiska områden som använder Twitter lite som en sms-tjänst för att hålla kontakten med sina vänner – är okända.

– Jag har verkligen bara ett flygfoto av de södra delarna av min karta. Jag känner dem inte, jag vet inte vilka de är.

Det gör inte jag heller. En snabb titt på de jag själv följer visar att jag närmast exklusivt håller mig till kartans norra delar, med samma sociala media-experter och journalistkollegor som Brynolf följer.

Att förblinda sig så för ett annat Twitter, andra människor, andra snackisar, andra perspektiv? Det duger inte.

Jag frågar Brynolf om han kan göra en lista på de twittrare som, i vilka de följs av och följer, utgör ett faktiskt snitt av svenska Twitter. Och det kan han. Jag kallar den Hela Sveriges Twitter. Och att sitta och följa dess flöde är en märklig upplevelse.

De är 261 användare från 27 olika undergrupper, i en påtagligt bred blandning. Kändisar som Timbuktu och Jan Gradvall blandas med lokalkända bloggare från Gotland och malmöitiska präster.

När jag loggar in för första gången är den stora snackisen solklar: Glee-skådespelaren Cory Monteith har precis hittats död, alldeles för tidigt. ”Alltså stackars lea dom skulle för fan gifta sig om några dagar?????? usch. hatar döden,” skriver någon i flödet och jämför Monteith med om älsklingarna Justin Bieber eller någon i pojkbandet One Direction avled.

Men frånsett kondoleanserna är flödet påtagligt… platt.

Polisrapporter om inbrott från Emmaboda. Visdomsord om kärlek som kopierats och klistrats in hos så många människor världen över att upphovsmannen sedan länge försvunnit ur bilden. En Instagram-bild på en hamburgare. Någon konstaterar att det var en bra idé att duscha innan hon gick och lade sig i går, och Alex Schulman ber om att bli retweetad. Blekinges poliskontor har för tillfället ingen bemanning på sin pressavdelning.

Det är det här som är Sverige, och trots ospänningen är denna filterlöshet en fördel menar Hampus Brynolf. Han kallar det ”Facebookifiering”.

– Twitters stora styrka har alltid varit att Twitter inte är någonting. Twitter är vad människor gör det till, och förändras med de som befolkar det. Det sportklustret ser och det jag ser finns det inte ens överlappningar mellan, och om det finns det så är det för att någon retweetat in Jonas Gardell.

Kanske vilar dock där det största hotet mot Twitter här i Norden gömt i den häftiga tillväxten. Att Twitter imploderar av sin egen storlek. Det tror åtminstone Brynolf kan bli dess död.

– Att Göran Hägglund kan svara på tweets bygger ju på att han får tillräckligt få, och hinner svara på dem. Den dagen tusentals personer om dagen kontaktar Göran Hägglund kommer han sluta twittra, eller enbart kommunicera enkelriktat. Den närheten Twitter erbjuder bygger på att det fortsätter relativt litet.

En som märkt av denna tillväxt är Andreas Palmerén, twittrare känd under namnet @boegig

– Det finns många fler perspektiv, både internationellt och lokalt sett, varför jag blir rätt provocerad över tjommar som talar om att Twitter skulle bestå enbart av "hipsters på söder", skriver han till mig.

På Facebookchatten. Han har nämligen slutat twittra.

►Så var det i början – veteraner berättar

klar

Artikellänk är kopierad

Jack Werner
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro