ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Handel viktigare än forskning i Borås

Maria Gredeskog · 28 Jan 2009
Uppdaterad 15 Feb 2011
Folke Sandvik och Ulla Eson Bodin uppfann tyget som absorberar ljud tillsammans. Nu jobbar de i bolaget Abinitia.

Folke Sandvik och Ulla Eson Bodin uppfann tyget som absorberar ljud tillsammans. Nu jobbar de i bolaget Abinitia.


klar

Artikellänk är kopierad

 Avknoppade idéer från näringslivet har större chans än högskolans forskare på Espira inkubator i Borås. En stark handelstradition har präglat nya företag här mer än textilindustrin. – Vi hoppas naturligtvis på att allt fler textilföretag, och framför allt tjejer, ska komma till inkubatorn, säger Jannike Åhlgren som ansvarar för den.Under den första tiden på Espira har över 90 procent av idéerna kommit från näringslivet. Och att högskolan inte ännu satt någon prägel på inkubatorn i Borås, som vanligtvis är fallet, kan delvis förklaras av att  högskolan inte har någon särskild teknisk utbildning. En annan anledning är ett starkt fokus på säljbara idéer och kopplingen till näringslivet. Avknoppningsidéer från befintliga företag är något som satsats mycket på.– Vi har en bra modell för att jobba med avknoppningar. Anledningen att vi satsar på det är att människorna oftast gjort en resa på ett företag och de vet vad som krävs för att en idé ska fungera, säger Jannike Åhlgren.GF Products är ett exempel på ett avknoppningsföretag, och dessutom vad Jannike Åhlgren kallar för avhoppningsföretag. Det innebär att inte bara idén kommer från ett företag utan att även entreprenören följer med. Gunnar Forsberg jobbade på en bakugnstillverkare när han började utveckla idén bakom produkten Lightfry, en fritös utan olja.– Jag lämnade in affärsidén till en tävling som Espira hade 2006 och vann förstapris. Så kom jag in i inkubatorn, säger han.Gunnar Forsberg menar att inkubatorn är en stor hjälp för att dra in tidigt riskkapital och att den skänker en trovärdighet till företaget.

Espira är en ung inkubator som grundades för bara tre år sedan. Men redan 2005 tjuvstartade verksamheten när Heliospectra som första företag hamnade i inkubatorn. Sylvain Dubé från Kanada hade i åratal försökt få pengar till sin idé om lysdioder för växthus, men förgäves i hemlandet.– Det gick absolut inte. Men att spara energi var inte så intressant på den tiden, det kanske är annorlunda nu, säger han.Textilier har en betydande roll för Borås, och Espira har samarbeten med Textilhögskolan, trots att det ännu inte utmynnat i så många inkubatorföretag. Ett undantag är Abinitio som tillverkar en ljudabsorberande textil.– Starta företags-världen är jag generellt sett inte så insatt i och jag skulle känna mig mycket mer osäker om jag var tvungen att göra det utan inkubatorns hjälp, säger Abinitios vd Helga Aiff.

Folke Sandvik och Ulla Eson Bodin på Abinitio.
Folke Sandvik och Ulla Eson Bodin på Abinitio.

Deras tygbollar kan fånga störande ljud

Bollar och kuber i tyg som fångar upp ljudet i ett rum. Cullus är ett ljudabsorberande textilmaterial som kan formas hur som helst.– Tanken från början var att göra ett mer estetiskt material för ljudabsorbering i offentliga miljöer, som skolor eller sjukhus, säger Ulla Eson Bodin, adjungerad professor på Textilhögskolan i Borås.

Hon och hennes kollega Folke Sandvik har uppfunnit polyestermaterialet som de dessutom fått patent för. Nu är de i full fart med att tillverka en beredningsmaskin som härdar textilen efter att den har stickats. – Först är det väldigt poröst och fladdrigt, men en termoplastisk egenskap i materialet gör att det kan stabiliseras, säger Helga Aiff som är vd för Abinitio.Tester har visat att Cullus är väldigt bra på att absorbera ljud. Att det dessutom är flamsäkert gör att det kan användas i många miljöer. Det kommer till en början att säljas som metervara och inte till vanliga privatkonsumenter.

Gunnar Forsberg och Henrik Önnermark.
Gunnar Forsberg och Henrik Önnermark.

Här gör man pommes frites på luft

En liten fritös-ugn från Borås ska revolutionera snabbmatsindus-trin. Enligt tillverkarna själva blir pommes fritesen godare, och krispigare, allt utan någon olja.– Idén att fritera med luft är väldigt gammal. Man har tittat på det i över 50 år. Men hemligheten är att styra processen på rätt sätt, säger Gunnar Forsberg som är teknisk chef på GF Products och idébäraren bakom produkten Lightfry.

Deras ugn i rostfritt stål innehåller en roterande bur där pommes fritesen blir tillagade. Det går att fritera lite olika saker, dock inte mat i frityrdeg. Kontrollen sker via en pekskärm och apparaten kan anpassas för restaurangens behov.– De kan välja hur menyerna ska se ut och sedan också lägga in sin logotyp om de vill. Många vill kanske lösenordskydda inställningarna, säger Gunnar Forsberg.Så småningom kan det bli aktuellt att göra en modell av fritösen för hemmabruk.

– Det finns ett jättstort intresse för produkten, säger Sylvain Dubé.
– Det finns ett jättstort intresse för produkten, säger Sylvain Dubé.

Lampa som ger både grönare växt & miljö

Blåröda lysdioder ska ge grönare växter och växthus med 25 procent lägre energiförbrukning.– De lampor som används i dag är samma som vi har på väggarna. De är till för att lysa upp människor men passar inte så bra för växter, säger Sylvain Dubé, som är doktor i växtfysiologi och vd för Heliospectra. 

Genom att ta fram lysdioder som framför allt använder blått och rött ljus kan de effektivisera fotosyntesen i växthusodling. Värme och ljus är de två stora energibovarna som står för halva elförbrukningen vardera, lysdioderna skulle kunna halvera ljusdelens elförbrukning och däremot sänka den totala med 25 procent, hävdar Sylvain Dubé.– Växthusodlare kan använda bergvärme eller utvinna värme från vattnet, men när det kommer till ljuset har de inget val, det kommer från elnätet.Inom loppet av ett år vill de ha sin lysdiodsprodukt på marknaden och kryddtillverkaren Santa Maria är en stor potentiell kund.

klar

Artikellänk är kopierad

Maria Gredeskog
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro