ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Här är jätteräkorna som är okej att äta

Johan Augustin · 27 Jun 2017
Uppdaterad 27 Jun 2017

Foto: Jonas Gratzer


Få livsmedel har ansträngt vårt samvete mer än de tropiska jätteräkorna. Det har handlat om skövling av mangroveskog, nedsmutsade flodmiljöer och räkor som behandlats med antibiotika. Metro har besökt Mekongdeltat i Vietnam där räkodlare nu jobbar för att rentvå den skamfilade delikatessen.

klar

Artikellänk är kopierad

I Mekongdeltats Soc Trang-provins breder räkodlingarna ut sig i det flacka landskapet. Vi kör på en smal väg omgärdad av kala jordvallar där ingenting växer. Hundratals bassänger med konventionella räkodlingar så långt ögat når. Mekongdeltat i södra Vietnam täcktes tidigare av mangroveskog. Det uppskattas att hälften har skövlats sedan början av 1970-talet för att göra plats åt räkodlingarna.

Mangrove är naturliga barriärer mot vågor och stormar. En huvudorsak till att tsunamin i Indiska oceanen 2004 blev så allvarlig var att mycket av den skyddande mangroven var borta. När skogen huggs ner ökar erosionen och fisken försvinner, eftersom trädens rötter fungerar som barnkammare för många fiskarter och skaldjur. Dessutom är de kolsänkor och viktiga i kampen mot klimatförändringarna.

Foto: Jonas Gratzer.
Foto: Jonas Gratzer.

WWF har sedan 2008 stöttat en rad mangroveprojekt i Sydostasien och i Vietnam fokuseras det på återplantering, liksom som att stödja återväxt av befintlig mangrove.

Det är här räkodlarna kommer in i bilden.

– Vi ser räkor och pangasius som en naturresurs som vi måste ta hand om, säger Huynh Quoc Tinh som är Världsnaturfonden WWF:s ansvarige för akvakultur i Vietnam.

WWF är en av grundarna till ASC – ett certifieringssystemet för ansvarsfull odlad fisk- och skaldjur.

Certifierade vietnamesiska odlare som tillkommit efter 1999 förbinder sig att återplantera minst 50 procent av den förstörda mangroven.

Certifieringen innebär även att ingen ny skog får skövlas eller att odlingar anläggs på skyddad mark. En tredjedel av Vietnams ASC-odlingar ligger direkt i mangroveskogarna där räkorna inte matas utan lever direkt av näringsämnen i mangroven.

Foto: Jonas Gratzer.
Foto: Jonas Gratzer.

ASC-certifierade räkor ger ett högre marknadspris vilket gynnar handlarna och de anställda, samtidigt som miljön handskas varsammare.

Huynh Quoc Tinh fortsätter:

– Vi vill främja försörjningsmöjligheterna för lokalbefolkningen och samtidigt bevara miljön.

– Genom att berätta om fördelarna försöker vi övertyga allt fler odlare att gå över till ASC, säger han.

Räkodlaren Stapimex blev ASC-certifierade förra året. Företaget har strikta regler gällande vattenkvalitet, antibiotika och använder enbart biokemikalier. Företaget odlar två arter av jätteräkor: svart tigerräka och vannameiräka.

Kanaler leder in saltvatten från deltat till dammarna som täcker 35 hektar där fontäner syresätter vattnet.

Managern Truong Quoc Binh förklarar att omställningen till hållbara dammar är kostsam i början och att det därför kan vara svårt att övertala odlare att ställa om.

– Men på sikt lönar det sig eftersom det blir större volymer odlarna tjänar mer pengar.

pil
Odlingar i Vietnam

Vietnam är näst största ASC-produktionslandet efter Norge, med 36 räkodlingar (fem procent av den nationella produktionen är ASC-certifierade).

Vietnam är den fjärde största producenten av fisk- och skaldjur efter Kina, Indonesien och Indien och produktionen är viktig för landets ekonomi. 2008 stod akvakultur för nära sju procent av Vietnams BNP (inga nya siffror är publicerade). 2016 exporterade landet fiskprodukter till 164 länder där EU, USA och Japan stod för drygt hälften.

pil
ASC

Den oberoende icke vinstdrivande organisationen ASC, Aquaculture Stewardship Council, bildades 2009 av bland annat Världsnaturfonden, WWF. ASC:s mål är att vara det ledande certifierings- och märkningsprogrammet för ansvarsfull odlad fisk- och skaldjur.

Vid ASC-certifierade odlingar används mindre mängd kemikalier, antibiotika undviks, det råder lägre densitet bland fisken och skaldjuren, det används mer hållbart foder, det är högre överlevnadsnivåer bland fisken och skaldjuren och det råder bättre arbetsvillkor för de anställda.

Källa: Källor: ASC, WWF

klar

Artikellänk är kopierad

Johan Augustin
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro