ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Här bor Göteborgs tiggare i underjordiska gångar bland råttor och sopor

Tobias Andersson Åkerblom · 16 Dec 2014
Uppdaterad 17 Dec 2014
När luckan stängs blir det kolsvart inuti utrymmet i vägbrons fäste.

När luckan stängs blir det kolsvart inuti utrymmet i vägbrons fäste. Foto: Tobias Andersson Åkerblom


klar

Artikellänk är kopierad

Catalin Vlad bodde tidigare i ett av utrymmena i de hemliga gångarna. På natten kom råttorna och tog hans mat – och på morgonen vaknade han med ansiktet svullet av köld.
Catalin Vlad bodde tidigare i ett av utrymmena i de hemliga gångarna. På natten kom råttorna och tog hans mat – och på morgonen vaknade han med ansiktet svullet av köld.Foto: Tobias Andersson Åkerblom
Kläder, sopor, pantburkar och diverse bråte täcker golvet.
Kläder, sopor, pantburkar och diverse bråte täcker golvet.Foto: Tobias Andersson Åkerblom
Tiggare har bott undangömda här i flera år.
Tiggare har bott undangömda här i flera år.Foto: Tobias Andersson Åkerblom
Kommunen känner till att tiggare bor i de hemliga gångarna och har besökt en utav platserna.
Kommunen känner till att tiggare bor i de hemliga gångarna och har besökt en utav platserna.
Leif Eriksson, universitetslektor på Institutionen för Globala studier, tog saken i egna händer när han såg hur tiggarna bodde och startade en förening och började köpa begagnade husvagnar på Blocket.
Leif Eriksson, universitetslektor på Institutionen för Globala studier, tog saken i egna händer när han såg hur tiggarna bodde och startade en förening och började köpa begagnade husvagnar på Blocket.Foto: Tobias Andersson Åkerblom
Flera av tiggarna har blivit sjuka av att bo i de kalla gångarna.
Flera av tiggarna har blivit sjuka av att bo i de kalla gångarna.Foto: Tobias Andersson Åkerblom
"Vi åkte klockan sju på morgonen för att vi inte ville att någon skulle se att vi bodde där och vi kom tillbaka klockan tio-elva på kvällen", säger Catalin Vlad.
"Vi åkte klockan sju på morgonen för att vi inte ville att någon skulle se att vi bodde där och vi kom tillbaka klockan tio-elva på kvällen", säger Catalin Vlad.Foto: Tobias Andersson Åkerblom

SVT visade i höstas hur hemlösa tvingas bo i kloaker och hålor under Bukarest – men det här är Göteborg. Metro har besökt två hemliga gångar inuti brofästen, dit tiggare tar sin tillflykt på natten.

När luckan stängs blir det kolsvart inuti utrymmet i vägbrons fäste. Marken är täckt av ett blött och mjukt lager av madrasser som skorna sjunker ned i. Det har i sin tur täckts av kläder, sopor, pantburkar och diverse bråte. Utrymmet luktar unket från sjukdom och gammal cigarettrök. Vid entrén står en liten ikonfigur tillsammans med ett askfat.

På andra sidan älven finns en lucka i en vägg intill en stor väg. Den leder in i en betonggång där ett stort antal människor ser ut att bo. Det nakna betonggolvet är blött, och en bit in i gången täcks det av pappkartonger, jackor och andra kläder. Gången fylls konstant av ett högt dån från trafiken precis bredvid.

Det här är två av platserna i Göteborg där tiggare har bott undangömda i flera år. Kommunen känner till en av platserna och har besökt den. De känner även till ett liknande utrymme i en grannkommun.

– Några blir permanenta tills markägaren bestämmer sig för något annat, säger kommunalrådet Dario Espiga (S).

Kommunen kan inte tvångsförflytta de som bor där till härbärgen, menar han. I vinter finns det 35 platser för hemlösa EU-migranter Götpå härbärgei eborg. Men de får bara stanna två nätter i rad många sover fortfarande utomhus. 

– Om det skulle bli en anstormning eller om det blir jättekallt, så finns beredskapen att öppna en kyrka, säger Dario Espiga. Kommunen letar även efter lokaler för att utvidga härbärget till 50 eller 100 platser, uppger han. Det kommer att ske till våren.

Samtidigt menar han att fler kommuner måste erbjuda sovplatser, och att tiggare från kranskommuner kommer till Göteborg för att sova.

"Det är väldigt svårt att vakna med svullna ögon"

Catalin Vlad, 25, flyttade in i ett av utrymmena under en bro efter att ha sovit ute i tre månader. På natten kom råttorna och tog hans mat – och på morgonen vaknade han med ansiktet svullet av köld.

Det var i april 2012 som Catalin Vlad kom till Göteborg från Rumänien, på flykt från fattigdom. De första tre månaderna sov han tillsammans med andra på en trappa i anslutning till ett parkeringshus, berättar han.

– När vi letade efter pant en dag så såg vi en dörr som var lite öppen och det var helt mörkt där inne. Så tänkte vi att kanske Gud har gett oss den här platsen, säger han.

De hittade madrasser och filtar i sopcontainrar som de tog med sig till utrymmet. Sammanlagt bodde åtta personer där då. En av dem var Catalins bror. De var noga med att inte bli upptäckta, för att inte kommunen skulle komma och vräka dem. Samtidigt kunde de varken tvätta sig eller laga mat på platsen.

– Vi åkte klockan sju på morgonen för att vi inte ville att någon skulle se att vi bodde där och vi kom tillbaka klockan tio-elva på kvällen.

En tid efter att de flyttade in upptäckte råttorna de nya hyresgästerna. De kom på nätterna för att äta upp Catalins och de andra hemlösas mat, berättar han. För att jaga bort råttorna tände de ficklampor.

– Det var inte så lätt att sova där och det luktade väldigt illa, men det gick inte att hjälpa det, säger Catalin.

Han och hans bror fick båda problem med hälsan av den äckliga miljön, berättar han. Ytterligare en ung man som bodde i utrymmet blev magsjuk och tvingades åka hem till Rumänien – där han ska ha blivit sängliggande i två månader. För ungefär ett år sedan fick Catalin tillgång till en husvagn att bo i tillsammans med sin bror, hans familj och deras föräldrar. Den största skillnaden är värmen och möjligheten att laga sin egen mat, tycker han.

De som nu har tagit hans plats vågar inte prata med journalister, uppger en person med goda kontakter inom gruppen. De ska tidigare ha bott i ett husvagnsläger i Frankrike och pratat med media där. Två dagar senare ska myndigheterna ha kommit och vräkt dem.

Är du orolig för dem som bor där nu?

 Jag kan förstå dem, för jag har varit där. Det är väldigt svårt att vakna med svullna ögon, ansikte, smärta i benen och känslan av att ha blivit slagen.

Han köper husvagnar åt tiggarna

Leif Eriksson, universitetslektor på Institutionen för Globala studier, tog saken i egna händer när han såg hur Catalin bodde, startade en förening och började köpa begagnade husvagnar på Blocket.

 När jag såg detta tänkte jag ”fan vi kan inte ha det så”, säger han.

Catalin och hans familj var först med att få tillgång till en av husvagnarna, som nu finns utplacerade på parkeringsplatser och uppställningsytor runt omkring i stan. De första månaderna fick de hemlösa betala 20 kronor per natt för att bekosta inköpen av dem och andra kostnader som brandvarnare, spis och hyra av toaletter.

Samma finansieringsmodell som för husvagnarna skulle kunna användas för att köpa hus där de hemlösa kan bo, menar Leif Eriksson.

 Kommunen behöver inte ge mig några pengar, de räcker att de står som borgenärer på ett lån så köper vi en fastighet. Sen kan de som bo där finansiera 20 kronor var.

Men Dario Espiga (S) säger att kommunen inte kommer att göra någon sådan satsning.  Han pekar på många andra grupper i samhället som också behöver hjälp med boendet – ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som inte kan hitta bostad, bland annat.

et finns massor med grupper som kommer att behöva samhällets insatser.– D

klar

Artikellänk är kopierad

Tobias Andersson Åkerblom
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro