ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Här går heroinets väg in till Sverige

Tomas Lundin · 26 Feb 2014
Uppdaterad 26 Feb 2014

Gränsen står öppen för dödsdrogen som dyker upp som små plastbollar hos langarna runt Stockholms central. Samtidigt som polisen på gatan talar om en epidemi av heroin visar färsk statistik att mängden som togs på väg in i landet halverades under 2013. Vi har inte lyckats lösa gåtan”, säger Jonas Karlsson, sakkunnig på Tullverket.

klar

Artikellänk är kopierad

Under hela 2013 fastnade tre kilo heroin i tullens nät vid gränsen, det är en tiondel av mängden kokain som beslagtogs och en hundradel av mängden amfetamin. 

– All den kriminella verksamheten är uppdelad mellan de olika brottsliga organisationerna och de har olika smugglingsmetoder. När det gäller heroinet har vi inte löst den gåtan, säger Jonas Karlsson.

När Tullverket märkte att de inte grep några heroinsmugglare genom att kontrollera persontrafiken gick de över till att kontrollera den tunga godstrafiken. Det ledde till ökade beslag av kokain och amfetamin, men ännu mindre beslag av heroin. 

►Här flödar heroinet in på Stockhom central

Från polishåll tror man sig veta att heroinet smugglas in i kapslar som sväljs eller stoppas upp där bak. Att heroinbeslagen minskar när resurser flyttas från kontroll av resenärer till tung godstrafik är därför ingen gåta.

Det vita pulvret kan flöda in i landet i stort sett ohindrat som kapslar, som sedan delas upp i ”bollar” på 0,2–0,3 gram. När tillgången på heroin ökar sänks priserna och en boll heroin kan nu kosta 150 kronor på gatan – en tredjedel jämfört med några år sedan. Sverige har blivit ett turistland för personer som vill röka eller injicera drogen, även från de länder där heroinet passerar på väg hit. 

– Jag träffade ett par från Polen som sa att de hade börjat med heroin för fyra månader sedan. Det innebär att de började efter att de kom till Sverige, säger Christopher Landin, insatsledare för narkotikaspan i Stockholm.

►Polisen larmar om heroinepidemi

Polisen har också gripit personer i langarledet som kommit till Sverige med turistvisum. I ett fall togs en langare från Västafrika som av allt att döma hade ett riktigt uppehållstillstånd från Spanien och därmed rätt att vistas i Sverige i tre månader. Men när personuppgifterna kollades mot spanska register existerade personen inte där. 

– Även om han får visa kortet vid gränsen går det inte att upptäcka. Han verkar gett någon ett foto och fått ett riktigt ”Permiso de residencia”. Det är lättmutat och det verkar som det förekommer tryckning vid sidan av, säger en gränspolis som Metro talat med. 

Efter att med klent resultat ha siktat in sig på först persontrafiken och sedan den tunga godstrafiken säger sig nu Tullverket ha en ny metod på gång. Av rädsla att larma smugglarna vill man inte berätta vad det är.

– Heroinet skapar oerhört mycket lidande och många överdoser så det är någonting som bryr oss väldigt mycket att vi tar så lite, säger Jonas Karlsson.

Henrik Tham.
Henrik Tham.Foto: Stockholms universitet

Professorn: Knarkvågen ett falsklarm

Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi på Stockholms universitet, tror inte på den knarkepidemi som polisen varnar för.

– Polisen har alltid sagt att det är mer och mer på gatan men i så fall skulle vi vara översvämmade, vi skulle inte överleva. Det går ju ganska bra för Sverige ändå. 

Tham menar att narkotikabrott är tacksamma att utreda eftersom uppklarningsstatistiken är hög jämfört med att exempelvis utreda stölder eller inbrott, men han ifrågasätter samhällsnyttan. 

– Det finns ingenting som pekar på att det är polisinsatser som bestämmer utvecklingen av tungt missbruk i landet. De säger alltid att ”utan oss hade det blivit värre” och det är ett påstående som inte kan testas.

Tham säger att man blir ”dum i huvudet” av svensk narkotikapolitik, som han menar sitter fast i sina hjulspår sedan årtionden.

– Maria Larsson som är ansvarig minister säger att vi har världens bästa narkotikapolitik. Hon vill inte diskutera dödstalen där vi ligger över Europagenomsnittet. 

Han jämför situationen i Sydamerika och Nordamerika med det som håller på att hända i Nordeuropa och Mellanöstern. En fattig produktionszon förser en köpstark marknad med narkotika samtidigt som allt mer samhällsresurser satsas på att bekämpa droghandeln, även om det i praktiken har liten påverkan på antalet narkomaner.

– Det är stora starka krafter som inte styrs av att Sverige säger att vi är ett narkotikafritt samhälle. Är det då bra att 1 700 poliser på jobbar heltid på det här? Kanske är det bättre att gå hem till en gammal kvinna som har blivit utsatt för inbrott eller att satsa på ekonomisk brottslighet.

klar

Artikellänk är kopierad

Tomas Lundin
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro