ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Här tämjs havets krafter till energi

Aron Andersson · 11 Mar 2009
Uppdaterad 14 Feb 2011
Pelamis – Ett ormliknande kraftverk, men detta är en metallbest på 140 meter som är uppdelad i olika sektioner. ­Detta var det första kommersiella kraftverket vars första ­prototyp placerades i Skottland 2004 medan en hel kraftverks­farm öppnades utanför Portugal i september förra året.

Pelamis – Ett ormliknande kraftverk, men detta är en metallbest på 140 meter som är uppdelad i olika sektioner. ­Detta var det första kommersiella kraftverket vars första ­prototyp placerades i Skottland 2004 medan en hel kraftverks­farm öppnades utanför Portugal i september förra året.


klar

Artikellänk är kopierad

Oyster – I Edinburgh i Skottland ligger Aquamarine som experimenterar med två tekniker varav Oyster är riktad mot vågkraft. Oysterkraftverket arbetar på ungefär 10 meters djup och driver en pump med hjälp av vågorna. Vatten pumpas till en turbin på stranden som omvandlar kraften till energi.
Oyster – I Edinburgh i Skottland ligger Aquamarine som experimenterar med två tekniker varav Oyster är riktad mot vågkraft. Oysterkraftverket arbetar på ungefär 10 meters djup och driver en pump med hjälp av vågorna. Vatten pumpas till en turbin på stranden som omvandlar kraften till energi.
Seabased – Den kanske mest kända svenska vågkraftstekniken kommer från Uppsala universitet och heter Seabased. De planerar för 500 vågkraftsverk utanför Lysekil. Denna teknik drivs av en boj som guppar upp och ner med vågorna. Användningen av en linjärgenerator gör att vågornas långsamma hastighet ändå går att utnyttja. Att generatorn står på havsbottnen gör det ­enklare att föra över elen till land.
Seabased – Den kanske mest kända svenska vågkraftstekniken kommer från Uppsala universitet och heter Seabased. De planerar för 500 vågkraftsverk utanför Lysekil. Denna teknik drivs av en boj som guppar upp och ner med vågorna. Användningen av en linjärgenerator gör att vågornas långsamma hastighet ändå går att utnyttja. Att generatorn står på havsbottnen gör det ­enklare att föra över elen till land.
Wavebob – Detta är också en bojteknik som lämpar sig bäst för användning på djupt vatten och till skillnad från Seabased finns generatorn i själva bojen och inte på havsbottnen. På Irlands västkust har tekniken, som kommer från samma land, testats under förra året.
Wavebob – Detta är också en bojteknik som lämpar sig bäst för användning på djupt vatten och till skillnad från Seabased finns generatorn i själva bojen och inte på havsbottnen. På Irlands västkust har tekniken, som kommer från samma land, testats under förra året.
Waveroller – Från Finland kommer Waveroller som är ett undervattenskraftverk och utnyttjar bottenvågor, vilket gör den mycket tålig mot stormar. Modulkonstruktioner gör att det ska vara enkelt att utvidga vågkraftsparken. Fortum är en av investerarna och Waveroller testas i Portugal.
Waveroller – Från Finland kommer Waveroller som är ett undervattenskraftverk och utnyttjar bottenvågor, vilket gör den mycket tålig mot stormar. Modulkonstruktioner gör att det ska vara enkelt att utvidga vågkraftsparken. Fortum är en av investerarna och Waveroller testas i Portugal.
Limpet – OWC, Oscillating Water Column, är tekniken som används av Wavegen på Islay utanför Skottland och ger redan ström till elnätet i Storbritannien. I en luftkammare skapar vågorna ett tryck som kan utnyttjas för att driva en turbin.
Limpet – OWC, Oscillating Water Column, är tekniken som används av Wavegen på Islay utanför Skottland och ger redan ström till elnätet i Storbritannien. I en luftkammare skapar vågorna ett tryck som kan utnyttjas för att driva en turbin.
Vigor – På Holdingbolaget vid Göteborgs universitet vill man undersöka potentialen hos denna ”vattenorm”. Slangar som är 200 meter långa flyter på vattenytan, till hälften fyllda med luft och till hälften fyllda med vatten. Vågkraften gör att stort tryck ackumuleras i slangarna som sedan kan omvandlas till energi. På forskningsstadiet.
Vigor – På Holdingbolaget vid Göteborgs universitet vill man undersöka potentialen hos denna ”vattenorm”. Slangar som är 200 meter långa flyter på vattenytan, till hälften fyllda med luft och till hälften fyllda med vatten. Vågkraften gör att stort tryck ackumuleras i slangarna som sedan kan omvandlas till energi. På forskningsstadiet.
Anaconda – En annan ormliknande lösning som fångar upp vågornas energi är Anaconda från två brittiska fysiker. Den helt vattenfyllda gummislangen förankras på plats i havet i vågornas riktning. Genom att slangen pressas samman bildas pucklar som växer längs med Anacondan och när de når en turbin i ändan omvandlas till energi. På forskningsstadiet.
Anaconda – En annan ormliknande lösning som fångar upp vågornas energi är Anaconda från två brittiska fysiker. Den helt vattenfyllda gummislangen förankras på plats i havet i vågornas riktning. Genom att slangen pressas samman bildas pucklar som växer längs med Anacondan och när de når en turbin i ändan omvandlas till energi. På forskningsstadiet.
Orecon – Använder precis som Limpet OWC, men ute på havet i stället för vid strandkanten. Tre stycken luftkammare i olika längder gör så att kraftverket fungerar så effektivt som möjligt. När vattnet stiger och sjunker i kamrarna fungerar de som kolvar. På forskningsstadiet.
Orecon – Använder precis som Limpet OWC, men ute på havet i stället för vid strandkanten. Tre stycken luftkammare i olika längder gör så att kraftverket fungerar så effektivt som möjligt. När vattnet stiger och sjunker i kamrarna fungerar de som kolvar. På forskningsstadiet.
Neptune – Aquamarines andra produkt är ett tidvattens­kraftverk som liknar ett vindkraftverk fast under vattnet.
Neptune – Aquamarines andra produkt är ett tidvattens­kraftverk som liknar ett vindkraftverk fast under vattnet.
Ocean Harvesting – Ännu en svensk sats­ning från Karlskrona vars stora vinst är tekniken som effektutjämnar den energi som utvinns ur vågorna. Detta görs med hjälp av ett lod som hänger från en flytboj. Den överskottsenergi som uppstår vid stora vågor lagras som lägesenergi i lodet och utnyttjas vid mindre vågor.  På forskningsstadiet.
Ocean Harvesting – Ännu en svensk sats­ning från Karlskrona vars stora vinst är tekniken som effektutjämnar den energi som utvinns ur vågorna. Detta görs med hjälp av ett lod som hänger från en flytboj. Den överskottsenergi som uppstår vid stora vågor lagras som lägesenergi i lodet och utnyttjas vid mindre vågor.  På forskningsstadiet.

Böljande ormar som sträcker sig hundratals meter långa på havet, jättelika ostron i ­havs­brynet som gungar i takt med vågorna eller svenska bojar som guppar upp och ner på ­vatten­ytan. Det är några av alternativen för att utvinna el ur havet.– Jag tror att det är viktigt att testa så många olika ­tek­niker som möjligt, säger Andreas Albertsson, informationsansvarig på Holdingbolaget vid Göteborgs universitet där man vill undersöka vågkraftstekniken Vigor.

Deras ormliknande kreation är än så länge på prototypstadiet och en av flera tekniker som hämtar sin inspiration från vatten­ormar. Det är en lång slang, till hälften fylld av vatten, som ackumulerar ett stort tryck som omvandlas till energi. Anaconda och Pelamis är två konstruktioner från Skottland som skiljer sig både från varandra, och från Vigor.– De ser ungefär likadana ut, men bygger på helt olika priniciper, säger Andreas Albertsson.Ormformen är dessutom bara en av flera typer av vågkraftverk. Vilken som kommer att bli den härskande tekniken är ­fort­farande oklart i dag.– Inom vindkraften  fanns det på 70-talet jättemånga olika tekniker, men i dag finns det nästan bara trebladiga snurror. Inom vågkraften kan jag tänka mig att det blir några stycken som får kommersiellt genomslag, säger Lars Bergdahl som är professor på Chalmers universitet.Han var inblandad i vågkrafts­projekt på 70-talet då det var stigande oljepriser som motiverade nya satsningar. När oljepriset sjönk igen försvann incitamenten att satsa på vågkraften.

Vindkraften har nått den kommersiella marknaden tidigare än vågkraften trots en större möjligheter i havet.– Det är inte lika lätt att behärska men det finns större energipotential eftersom vatten är ett mycket tätare medium.Som mest effektivt blir ett kraftverk som kan utnyttja så många som möjligt av de krafter som finns i havet.– En boj rör sig bara upp och ner, men om du har ett kraftverk som även rör sig fram och tillbaka eller roterar går det mycket effektivare att utvinna energi.I dag finns det flera satsningar på kommersialiserad vågkraft, varav en vågkraftspark utanför

Lysekil är en av de större. Lars Bergdahl tror att det finns även opinionsmässiga fördelar gentemot vindkraften, av estetiska skäl.– Jag tror till exempel att här i Göteborgs skärgård tycker många att det är bättre med vågkraft, för-utom ­fiskar­na som är lite skeptiska. När jag var på Öckerö förra året var de väldigt positiva till vågkraft, de ville kanske till och med investera själva.

klar

Artikellänk är kopierad

Aron Andersson
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro