ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Hundratals svenska barn i kö för ett nytt hem

· 26 Okt 2014
Uppdaterad 26 Okt 2014

klar

Artikellänk är kopierad

Familjen Jens och Åsa Plessner i Skarpnäck har öppnat sitt hem för ett fosterbarn. – Många säger att de antingen är rädda för att de ska älska barnet för mycket och inte kunna släppa taget om de ska flytta hem igen, eller inte skulle kunna älska ett barn som inte är sitt. Men tänk om du lyckas älska det lagom, och vara den saknade pusselbiten för ett barn. Det är värt att chansa på, säger Åsa Plesner.
Familjen Jens och Åsa Plessner i Skarpnäck har öppnat sitt hem för ett fosterbarn. – Många säger att de antingen är rädda för att de ska älska barnet för mycket och inte kunna släppa taget om de ska flytta hem igen, eller inte skulle kunna älska ett barn som inte är sitt. Men tänk om du lyckas älska det lagom, och vara den saknade pusselbiten för ett barn. Det är värt att chansa på, säger Åsa Plesner.Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT

För sex år sedan fattade familjen Plesner det snåriga beslutet att öppna sitt hem för ett barn i nöd. I dag har Joakim en naturlig plats i familjen. Och de har aldrig ångrat sig. 

Jens och Åsa Plesner i Skarpnäck utanför Stockholm minns åren i slutet av 00-talet som att de var unga och pigga och försökte bli föräldrar, men när den biologiska mekanismen strejkade föreslog Jens att de skulle ta emot ett barn som hade omhändertagits av socialen. Åsa tvekade eftersom hon tyckte att det var konstigt att barn inte fick växa upp med sina biologiska föräldrar. Men i takt med att paret gick en kurs i vad det innebär att bli familjehem ändrade hon sakta uppfattning.

– Man inser att det bor en treåring i ett tillfälligt jourhem. Socialen får inte tag på hans föräldrar och han kan inte prata. Jourhemmet har inte möjlighet att vara ett uppväxthem för honom, och vi har ett rum ledigt. Det blev ett icke-beslut.

Joakim, som egentligen heter någonting annat, har nu hunnit fylla nio år. Hans porträtt står inklämt på en hylla i vardagsrummet ­mellan Jens äldre son från ett tidigare förhållande, och deras gemensamma biologiska dotter som trots allt kom några år senare.

– Han är hemma hos sin mamma var fjortonde dag. Jag tycker att det är vi som är vardagsföräldrarna, jag ser det inte som någonting annat, säger Jens som aldrig tänkt på beslutet som en samhällsinsats.

– Nej, jag tänker att det är vår kille. Eller vad tycker du, Åsa?

– Jo, men det tycker jag att vi gör. Det är ingen uppoffring, utan det har blivit ett val av livsstil. Det känns väldigt skönt att ha gjort det valet, och det är väldigt lätt att se sig själv i spegeln på morgonen. Jag tycker att vi har gjort rätt prioriteringar.

Hundratals väntar på familjehem

familjehemMetrosjourhemenhetschefSocialförvaltningenHundratals saknas i Stockholm, Göteborg och Malmö, visar kartläggning. I Stockholm väntar omkring 50 barn i tillfälliga på att få flytta in hos en permanent familj, i Göteborg är siffran omkring 100 och i Malmö handlar det om runt 40 barn. Linda Kilter, vid i Stockholm, förklarar att hårdare krav på föräldrarna har minskat tillgången.

– Många kommuner i länet slåss om samma familjer som är intresserade av att göra en insats.

socialtjänstlagenjourhemKonsekvensen blir att kommunerna inte kan leva upp till kravet i om att barnen inte får stanna längre än ett halvår på ett . I Stockholm och Göteborg får de ibland vänta i upp till ett år, och i Malmö är den längsta väntetiden 8 till 9 månader.

Peter­HåkanssonenhetschefSocialtjänsten– Det är en svår tid för barnen och ungdomarna, de väntar på någonting som de inte vet vad de väntar på. Det ger ökad oro och en känsla av ovisshet, säger , vid i Göteborg.

klar

Artikellänk är kopierad

NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro