ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Inte vinst varje gång på börsen

Metro Göteborg Journalist · 14 Aug 2006
Uppdaterad 17 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Inte vinst varje gång på börsen Alltför många människors syn på ekonomi verkar ha formats när de som femåringar tultade runt mellan tombolastånden som utlovade vinst varje gång. Där mellan chokladhjulet och nallebjörnslotteriet grundlades tanken på att jag alltid ska få något för den insats jag gjort. Men en del av oss växer upp, vi rusar inte ner till ATG-ombudet och begär pengarna tillbaka om de lag vi satsat på förlorat. Vi vet att det inte är vinst varje gång ­ även om vi satsat på ett jättessystem. Men det verkar som om de som inte riktigt lämnat femåringens syn på livet alltför ofta satsar på aktier, det är de som ringer och skriker åt sina förvaltare under de dagar då börskursen vänt nedåt och minskat i värde med sammanlagt 450 miljarder; och de hojtar egentligen: "Vinst varje gång, jag vill ha vinst varje gång." Jag blir alltid lika förundrad över hur människor tror att världen är beskaffad. Om jag tjänar pengar på börsen, eller genom att förutsäga vem som ska vinna Champions League så förlorar någon annan. Vi kan inte alla alltid vinna. En del av oss är gungor, andra är karuseller. Och den som är sämst på att förstå vad som händer på aktiemarknaden kommer att förlora mer än den som på ett bättre sätt kunnat lista ut vad som troligtvis kommer att hända.

Ekonomisk verksamhet är extremt komplex därför att det är så sanslöst många variabler som samverkar, och om det är byggboom i Shanghai och Chávez i Venezuela sätter en kork i oljeledningarna till USA så påverkas dina fonder på ett eller annat sätt. Nu kan man hantera detta på många sätt. Man kan blunda och hoppas att allt går bra. Man kan försöka lämna systemet och satsa sina pengar i sådant som rimligtvis påverkas minst av marknaden ­ guld till exempel. Eller så väljer man att i Karl Marx anda säga att just dessa ekonomiska omvälvningar gör det till en stor fröjd att leva, hans ord från 1848 gäller fortfarande: "Bourgeoisin har (É) skapat mera jättelika och kolossala produktivkrafter än alla de föregående generationerna tillsammans."

Naturkrafternas underkuvande, maskinerna, kemins användning i industri och åkerbruk, ångbåtstrafiken, järnvägarna, den elektriska telegrafen, uppodlingen av hela världsdelar, upprensning av floderna för trafik, ur marken framstampade hela befolkningarÉ" Vår kunskap är aldrig perfekt, många kommer att satsa pengarna fel: 1989 var en markbit stor som Metro värd 380000 kronor om den fanns i Tokyo och värdet på börsen där motsvarade hälften av alla börsvärden i hela världen. I dag utgör värdet av Tokyobörsen en femtedel av det på Wall Street. Den korrigeringen har inte skett utan kriser och misär. Vi lever i en tid då två miljarder människor i Kina och Indien äntligen tågar ut ur feodalismen och in i det moderna samhället. Vi lever i en tid av stora uppfinningar och framåtskridande, då allt fler människor får en möjlighet att inte bara drömma ­ utan också att förverkliga sina drömmar. Och aktiebörsen är den plats som ­ trots allt, och kanske märkligt nog ­ på bästa möjliga sätt reglerar detta. Stora förändringar innebär stora svängningar.

klar

Artikellänk är kopierad

Metro Göteborg Journalist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro