ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Jag gillar män, därför kallar jag mig för bög”

Lotta Imberg · 26 Jun 2008
Uppdaterad 15 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

För tio år sedan besökte Jonah Stockholm Europride för första gången. Tio år senare är han chef för Stockholm Pride när arrangemanget återigen blir Europas officiella festival för homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt).

Årets tema är ”Swedish sin, breaking borders”. Är det inte risk att utländska besökare blir besvikna på den mytomspunna svenska synden?– Nej, det tror jag inte. Men temat är också något av en ordlek. Det handlar om att visa stolthet över de framsteg som vi gjort i Sverige när det gäller jämställdhet, sexuell frigörelse och hbt-personers rättigheter. Vi vill också fokusera på situationen för hbt-personer i andra länder, framför allt i Östeuropa.

Kommer det att märkas i programmet att en transperson har tagit över rodret? – Som ordförande jobbar jag inte ”hands on” med programmet. Men att ha en ­trans­identifierad ordförande för första gången tror jag är viktigt ur synlighetsaspekt.

Du har tidigare sagt att det finns en transfobi även inom homo- och bivärlden.– Ja, det finns fortfarande en stor okunskap. Den finns i samhället i stort och den finns också inom hbt-världen. Jag tycker det är viktigt att synliggöra det, att kunna prata om det. För det är först då man kan börja skapa en förändring.

Var det därför som du valdes till ordförande i våras?– Nej, jag valdes för att jag har stor erfarenhet av organisationen och för att jag har tankar om hur man kan arbeta vidare. Jag vill göra festivalen så bred som möjligt, så att det verkligen blir en blandning av fest, politik och kultur. Men även inslag som är fest är högst politiska. Det räcker med att titta på Litauen, där man aldrig kunnat genomföra ett Pridearrangemang.

I ett stöduttalande för queerfeministen Tiina Rosenberg för tre år sedan kallade du dig för flata.– Ja, men då handlade det om att visa solidaritet med flator. Det var för att markera en politisk identitet. Jag har aldrig identifierat mig som lesbisk, alltså en kvinnoidentifierad kvinna som tänder på kvinnor.

I dag beskriver du dig själv som bög.– Min sexuella läggning är någonting som jag ser som en föränderlig process, något som kan förändras under livets gång. Just nu är det primärt män jag gillar, därför kallar jag mig för bög. Tidigare har jag identifierat mig som bisexuell under väldigt lång tid och haft både manliga och kvinnliga partner. Men för kanske två tre år sedan började jag identifiera mig själv som trans.

Vad är grejen med att vara transperson?– Innebörden för mig är att jag känner mig som en kille fastän jag har en kvinnokropp.

Folkbokföringen är lite kinkig ibland. Men du lyckades byta till dig det manliga Jonah förra hösten. – Ja, det var en handling som var viktig för mig på ett symboliskt plan. Jag var ju transidentifierad redan innan, men namnet tydliggör det för omvärlden.

Hur firade du det? Det är ju något av en pånyttfödelse.– Jag hade faktiskt ingen namnbytarfest. Det gick så fort, det gick på en vecka. Vissa kanske har en process där de bär ett namn inom sig under flera år. Själv funderade jag hur länge som helst på vad jag skulle heta. Men så en dag var det självklart. Det bara kom.

klar

Artikellänk är kopierad

Lotta Imberg
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro