ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

"Jag lever med en dödlig sjukdom"

Ann Olrin · 30 Sep 2007
Uppdaterad 16 Feb 2011
Metros Ann Olrin kommer skriva regelbundet under Rosa Bandet-kampanjen.

Metros Ann Olrin kommer skriva regelbundet under Rosa Bandet-kampanjen.


klar

Artikellänk är kopierad

Jag har alltid undrat hur människor som lever under dödshot står ut. Människor i krig, som vet att det när som helst kan falla en bomb över dem, går ändå och köper mat, träffar sina vänner och nattar sina barn. Varför sätter de sig inte bara ner och skriker?Nu vet jag. De har inget alternativ. Trots chocken, vreden och sorgen över att vara drabbad så måste man fortsätta leva, och då kan man lika gärna göra så gott man kan – och plötsligt en dag upptäcker man att man skrattat en lång stund.Den 30 maj hittade jag en stor knöl i mitt vänstra bröst. När jag en vecka senare fick diagnosen ”vänstersidig bröstcancer med en metastas i lymfan” var min allra första tanke att hoppa från en bro. Läkarens beskrivning av behandlingen kändes mest som ett teoretiskt resonemang, inget som jag tänkte utsätta mig för. Men självklart hoppade jag inte. Jag grät, skrek och kastade saker, men tackade sedan snällt ja till den vård som bjöds.

Sedan dess har jag levt under dödshot. Jag har gjort mammografi, röntgen och ultraljud av en massa organ. Jag har lämnat mängder av prover för att kartlägga sjukdomen och se om den spritt sig till andra delar av kroppen. Varje gång med samma klump i magen – måtte de inte hitta något. Jag har genomgått fem cellgiftsbehandlingar, som inte bara slagit hårt mot cancern utan också mot min egen kropp. Vid två tillfällen har jag lagts in på sjukhus för att mitt immunförsvar varit i stort sett utslaget.Men det är underligt nog inte så hemskt. Ofta kommer jag på mig själv med att le, och när jag inte har ont händer det att jag känner mig riktigt lycklig. Jag har enligt läkarna ”en god prognos”. Jag har en familj som älskar mig och vänner som envist bjuder med mig ut, fastän jag ofta tackar nej. Jag har kolleger som jag kan äta lunch med. Jag har en sjukförsäkring som ger mig nästan lika mycket pengar som om jag jobbat. Och jag har under alla turer ut och in på sjukhuset sällan varit riktigt rädd eftersom jag gjort det under uppsikt av skicklig personal på Radiumhemmet på Karolinska sjukhuset. Läkare och sköterskor som trots att de jobbar på ett sjukhus med högt internationellt anseende behöver veta mer om vad som orsakar cancer och hur den kan bekämpas.Nästan 7 000 personer drabbas årligen av bröstcancer och även om forskningen gått fort framåt de senaste åren så att fler och fler blir friska lever de allihop med samma dödshot över sig som jag.

klar

Artikellänk är kopierad

Ann Olrin
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro