ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Jag ser mig inte som någon superhjälte”

Ann Hagman · 3 Nov 2006
Uppdaterad 16 Feb 2011
Jacob de Vries blev själv räddad i helikopterolyckan vid Rörö, nu arbetar han med att rädda andra. 

Jacob de Vries blev själv räddad i helikopterolyckan vid Rörö, nu arbetar han med att rädda andra.  Foto: Tobias Wallström/SCANPIX


klar

Artikellänk är kopierad

RÄDDARE. I november 2003 fyllde han 20 år – och var enda överlevande i den svåraste helikopterolyckan i Sverige på 35 år. I förrgår satt Jacob de Vries i den första helikoptern på plats vid det stora fartygshaveriet utanför Öland.•• Väderförhållandena gjorde att du fick sitta i helikoptern och se hur fartyget sjönk och besättningsmännen drogs ned i vattnet.– Nej vi var två tre minuter därifrån och såg inte när fartyget sjönk. Men det är klart att det är frustrerande att inte kunna gå ned och rädda de nödställda på en gång. Fast samtidigt vet man att om man gör något som äventyrar den egna säkerheten så kan det medföra ytterligare fyra nödställda i vattnet. •• Beskriv hur det är att arbeta som ytbärgare?– Om det är som i förrgår att man ska vinscha upp nödställda som sitter på en flotte får man koppla loss sig och simma fram till flotten. Sedan vinschar vi upp personerna en i taget. Fast de flesta uppdrag är inte av den här karaktären. Det kan till exempel vara en patient som har brutit benet ombord på ett lastfartyg. •• Tänker du på helikopterkraschen för tre år sedan när du konfronteras med allvarliga olyckor till havs igen?– Nej, det gör jag inte. Då är man oerhört fokuserad på jobbet och har inte tid att tänka på sånt. Hade jag fått sådana tankar hade jag nog inte varit trygg i uppdraget.•• När du var med om olyckan var du värnpliktig, vad har hänt sen?– Jag var medvetslös från själva kraschen och fram tills jag låg i vattnet bland vrakdelarna. Jag vaknade strax innan jag blev räddad och minns ingenting av själva haveriet. Efteråt var jag sjukskriven tre månader, men jag flög helikopter redan efter tre fyra dagar. Sedan fick jag en anställning inom försvaret några månader för att jag skulle få chansen att avsluta min värnplikt på ett bra sätt.•• Hur lyckades du överleva kraschen?– Det vet jag inte eftersom jag var medvetslös och inte minns något. Det enda jag vet är att jag måste ha farit genom vattnet utan att slå i något. Jag hade en oerhörd tur.   •• Är du en superhjälte i verkligheten?– Nej, så ser man inte på sig själv. I synnerhet inte efter i förrgår när vi fick problem med kärran och tvingades gå hem utan att göra det vi hade tänkt. Men efter oss kom två helikoptrar och tog över, så vi lämnade ingen i sticket.

klar

Artikellänk är kopierad

Ann Hagman
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro