ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

"Jag vill se en matte-Zlatan"

Gustaf Brickman · 23 Aug 2011
Uppdaterad 23 Aug 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Foto: Dan Larsson

Sverige vill gärna vara en kunskapsnation, men den svenska skolan tappar mark mot omvärlden och lärarna är bland de sämst betalda i Europa. Och det är eleverna som får betala priset.

– Det här är en oerhört viktig fråga, både för Sverige och för alla våra elever, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.



Diskussionen känns igen – obehöriga lärare och för stora klasser gör att den svenska skolan är långt ifrån vad den skulle kunna vara. Och nu, i lågkonjunkturens fotspår, varslas ännu fler lärare från ett skolväsende där redan fler än var tionde högstadieelev saknar gymnasiekompetens när de går ut nian.

Metta Fjelkner är ordförande för Lärarnas Riksförbund, som kämpar för att höja kvaliteten på den svenska skolan och återställa statusen i läraryrket.

– Sveriges framtid är avhängig av en bra skola. Alla elever måste få en bra utbildning för att kunna säkra sin egen framtid. Det handlar om att varje elev ska kunna nå randen av sin egen förmåga. Det är då man utvecklas och växer som människa.

Det låter ju ganska självklart, men ändå har det svenska skolväsendet tappat mark i internationella jämförelser. Hur kan det komma sig?

– Tyvärr ser många av de kommunala beslutsfattarna skolan som ett kostnadsställe, i stället för som en investering. Och när det då kommer till kritan bygger de hellre än ny rondell än att satsa pengarna på lärarna, eleverna och skolan.



Alla elevers behov



Att se till alla elevers behov handlar inte bara om att ge extra resurser till de elever som har svårare att lära. Lika mycket handlar det om att kunna utmana de elever som har det lättare för sig.

– De som är duktiga ska känna lika mycket stimulans som de elever som har det svårt. Jag tycker inte om ordet elitklasser, men man måste få vara duktig på matte och kemi precis som man får vara duktig på fotboll. Jag vill gärna se en matte-Zlatan!

Det första steget för att möta alla elevers behov är att minska klassernas storlek, från dagens cirka 30 elever per klass till 20.

– En lektion är 40 minuter. Det är en dryg minut per elev, så klart då att många faller utanför. Och de elever som är extra duktiga får ingen utmaning alls och är klara på fem minuter.



Bli eftertraktat



Sedan handlar det också om att elever måste ha behöriga lärare för att kunna få ut det mesta av sin tid i skolbänken. Och då måste läraryrket återigen bli ett eftertraktat yrke.

– Då kan vi inte fortsätta att devalvera läraryrket, för då devalverar vi skolan. På 1970-talet, när jag utbildade mig, stod det naturliga valet mellan läkare, jurist och lärare. Och vi måste nå dit igen.

För att svara upp mot alla dessa utmaningar vill Lärarnas Riksförbund att staten ska ta över huvudmannaskapet för skolan, ett ansvar som i dag är utspritt på Sverige nästan 300 kommuner. 



Gigantiskt experiment



– Kommunaliseringen av skolorna, som skedde 1991, är ett gigantiskt experiment. Sverige har i dag ett av världens mest decentraliserade skolsystem, och vi har inte ens utvärderat hur det gått.

Men även om det finns mycket att göra, tycker Metta Fjelkner att saker och ting är på rätt spår.

– Många av de reformer som regeringen nu genomför är väldigt bra. Men politikerna måste lyssna mer på lärarna. Det är vi lärare som faktiskt vet vad skolan och eleverna behöver.

klar

Artikellänk är kopierad

Gustaf Brickman
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro