ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Jobben som är sämst för mammor

Josefin Svenberg · 14 Maj 2014
Uppdaterad 14 Maj 2014

En ny studie bland fler än 40 000 högskoleutbildade svenskar visar svart på vitt; kvinnor som har barn får i större utsträckning lön och arbetsuppgifter som inte kräver deras fulla kompetens.

klar

Artikellänk är kopierad

Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen, tror att många arbetsgivare ser kvinnor som en ”riskarbetskraft”.  – Medan man har en mer långsiktig inställning till män och ser att man kan satsa på dem, säger hon.
Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen, tror att många arbetsgivare ser kvinnor som en ”riskarbetskraft”.  – Medan man har en mer långsiktig inställning till män och ser att man kan satsa på dem, säger hon.Foto: Gustav Gräll

Högskoleutbildade mammor löper större risk att få arbeta med uppgifter som inte kräver deras fulla kompetens – både jämfört med pappor och jämfört med personer utan barn.

Det visar en ny svensk studie där alla med en professionsutbildning som är födda i mitten av 1970-talet inkluderats, vilket motsvarar 43 646 personer.

– Det finns ju en föreställning om att kvinnor med barn diskrimineras på arbetsmarknaden, jämfört med dem som inte har barn. Man har även sett tendenserna i intervjuer och mindre studier – men nu har vi bevisat de här uppfattningarna i större format. När man har ett så pass stort urval kan man inte skylla på något annat, menar Caroline Berggren, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.

Helena, 30: Telia sa upp mig för att jag vabbade

För att få fram resultaten har Berggren, tillsammans med sin kanadensiska kollega Nathanael Lauster, studerat svenska registerdata och jämfört personernas utbildning med deras position på arbetsmarknaden år 2006, när de var mellan 30 och 32 år gamla.

Undersökningen visar att offentlig sektor är mer gynnsam än privat sektor för kvinnor med barn. Allra bäst tas mammors kompetens tillvara inom så kallade legitimationsyrken.

– Att utbilda sig till lärare eller inom hälso- och sjukvård gör att faktorer som kön eller föräldraskap får mindre betydelse. Bland läkare finns ingen diskriminering alls. Legitimationskravet gör att de inte utsätts för samma konkurrens.

För män är situationen inte alls densamma. Deras lön och arbetsuppgifter tycks inte påverkas negativt av att de är föräldrar.

– Det verkar snarare kunna vara tvärtom. Studien visar till exempel att det bland jurister är en fördel för män att ha barn, säger Caroline Berggren.

”Arbetsgivare ser kvinnor som en riskarbetskraft”

Unionen, som är landets största fackförbund för tjänstemän inom privat sektor, har gjort flera medlemsundersökningar med liknande resultat som dem i studien.

– Redan bland nyanställda finns en löneskillnad mellan män och kvinnor, men gapet ökar kraftfullt när man skaffar barn. Då menar jag den ”oförklarliga” löneskillnaden, som inte har med erfarenhet och liknande att göra – utan som bara kan förklaras med föräldraskapet, säger Peter Hellberg, förste vice ordförande i Unionen.

Fackförbundets undersökningar visar även att var femte kvinna inte får del av löneförhöjningarna som sker under deras föräldraledighet, och att kvinnor i större utsträckning än män blir tillfrågade redan vid arbetsintervjun om de tänker skaffa barn.

– Många arbetsgivare ser kvinnor som en riskarbetskraft och har en kortsiktig inställning till att anställa kvinnor, medan man har en mer långsiktig inställning till män och ser att man kan satsa på dem. En lösning är förstås att man försöker dela mer på föräldraledigheten så att arbetsgivarnas inställning ändras, säger Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen.

klar

Artikellänk är kopierad

Josefin Svenberg
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro