ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Jordens resurser slut för i år – så kan vi vända den negativa trenden

Anton Gustafsson · 29 Jul 2019
Uppdaterad 30 Jul 2019

”Det måste till kraftfulla åtgärder, snabbt.” Foto: TT


Stora samhälleliga omställningar och politiska beslut. Det är vad som krävs om trenden med överkonsumtionen av jordens naturresurser ska vändas, menar Lovisa Hagberg på Världsnaturfonden. ”Vi måste få till de politiska besluten som ändrar ändrar vilka vägval vi gör i vardagen”, säger hon.

klar

Artikellänk är kopierad

pil
I korthet

Vad: I dag tar jordens förnybara resurser slut för i år.

Var: I hela världen.

När: Den 29 juli 2019.

Vilka: Enligt nätverket Global Footprint Network.

Hur: Det ekologiska fotavtrycket mäter tillgång och efterfråga på naturens resurser. Overshoot Day beräknar vårt ekologiska fotavtryck, det vill säga den yta eller det ekosystem som behövs för att producera naturresurserna och ta hand om avfallet som vår konsumtion ger upphov till.

Varför: Att jordens resurser redan är slut för i år beror främst på två saker: Koldioxidutsläpp och livsmedelsförsörjning. Generellt sett står koldioxidutsläpp för 60 procent avtrycket och vår livsmedelsförsörjning för 25 procent, men sammansättningen kan variera från land till land.

LÄS MER
Hyllningen av regeringens köttförslag: ”Kan öppna fler bondgårdar”

Från och med den 29 juli lever jordens befolkning över de förnybara tillgångar som jorden producerar. Det leder till avskogning, vattenbrist, minskad biologisk mångfald och klimatförändringar, enligt nätverket Global Footprint Network som har tagit fram siffrorna.

– Naturen ger oss nyttor som mat, friskt vatten, bränsle och fibrer. Det är en förnybar process som pågår hela tiden. I dag, efter ett halvår, har vi slutat ta av den avkastning som jorden ger oss och istället börjat gnaga av kapitalet, säger Lovisa Hagberg, senior policyrådgivare på Världsnaturfonden.

Lovisa Hagberg, senior policyrådgivare på Världsnaturfonden. Foto: WWF

Enligt henne är den här rapporten viktig eftersom den ger en samlad bild av alla de klimatförändringsprocesser som pågår samtidigt. Om rapporten inte skulle samla ihop all data hade det varit väldigt svårt att greppa och ta till sig innebörden av klimatförändringarna.

– Den samlade bilden man får av Overshoot Day tydliggör att det vi gör nu inte är hållbart längre. Det är som att få ett kontobesked efter ett halvår där det står att du redan har gjort av med din årslön och att du måste leva på kredit resten av året.

Lovisa Hagberg menar att man som privatperson kan göra mycket för att minska sitt eget avtryck och dra sitt strå till stacken. Saker som man kan tänka på är att åka mer kollektivt, dra ner på flyg- och bilresor, äta mindre men bättre kött, handla mer hållbart, se över hemmets elkonsumtion samt spara och investera klimatsmart.

LÄS MER
Extremväder skördar liv runt om i världen – Så här illa kan det bli i Sverige
Flyget måste minska om vi ska nå målen för Parisavtalet menar Lovisa Hagberg.Foto: Johan Nilsson/TT

Men en av de viktigaste sakerna man kan göra är att sätta tryck på politikerna genom att skapa opinion så att de gör sin del.

– Vi måste få till de politiska besluten som ändrar hur vi gör de här vägvalen i vardagen. För Sverige innebär det att vi måste ställa om vårt transportsystem, genom till exempel elektrifiering, och rikta in oss mer på järnväg. Vi måste satsa mer på hållbar infrastruktur snarare än att bygga ut våra flygplatser.

Vad vill du att politikerna ska göra här i Sverige för att minska just vårt avtryck?

– Man måste tänka om när man samhällsplanerar i våra städer och även på landsbygden. Vi måste göra det möjligt att välja mer hållbara transportmedel som kollektivtrafik, så att det finns klimatsmarta alternativ var man än bor i landet.

Förutom alla förändringar som måste ske på nationell nivå måste även de styrande på kommunal och regional nivå dra sitt strå till stacken.

– Där kan man använda upphandlingen av maten som vi handlar in till äldreboenden, skolor och sjukhus eftersom det är en stor del av konsumtionen.

Det är här inne, i Sveriges riksdag som besluten måste tas om Sverige ska minska sitt ekologiska fotavtryck. Foto: Jonas Ekströmer/TT
LÄS MER
Ska du på semester? Här är olyckorna du bör akta dig för

Enligt statistiken har Overshoot Day infallit tidigare och tidigare under i princip hela 2000-talet. Så frågan är om det är möjligt att vända trenden?

– Ja, det är det. Men det är väldigt bråttom, och det räcker inte med smärre justeringar. Det finns ljuspunkter som visar att det går att vända på trenden – när Storbritannien till exempel bestämde sig för att sluta använda kol så fick det ett väldigt stort genomslag. Jag har ett aktivt hopp, men för att det hoppet ska finnas kvar kan man inte bara sitta och vänta, då måste det till handling.

Måste sprida smarta klimatlösningar i världen

Sverige är ett litet land som står för en ganska liten del av de totala utsläppen i världen. Men att det av den anledningen inte skulle spela någon roll om Sverige minskar sina utsläpp håller Lovisa Hagberg inte med om.

– När det gäller just utsläppen av växthusgaser måste vi ner på noll, och till och med negativa utsläpp globalt, då behöver alla som har goda förutsättningar göra vad de kan för att bidra.

Länder som Kina och Indien är länder som ofta lyfts fram som de värsta kålsuparna i de här sammanhangen.

– Per person konsumerar och använder vi betydligt mer av resurserna än i många andra, betydligt större länder, så den jämförelsen haltar lite, säger Lovisa Hagberg.

Förutom att direkt påverka Sveriges egna utsläpp finns det andra, mer globala, anledningar till att jobba på klimatsmarta lösningar i Sverige.

– Vi har ett gott innovationsläge i Sverige och stora resurser som kan användas för att ta fram klimatsmarta idéer och lösningar. Då finns möjligheten att testa och tillämpa lösningarna här för att sedan sprida dem till andra delar av världen så kan vi bidra till ännu större utsläppsminskningar.

LÄS MER
Presidentens desperata drag – förnekar klimatet och skövlar Amazonas
pil
Fakta: Då inföll Overshoot Day

2018: 1 augusti

2017: 3 augusti

2016: 5 augusti

2015: 6 augusti

2010: 8 augusti

2000: 23 september

1990: 11 oktober

1980: 3 november

1970: 29 december

Källa: Världsnaturfonden WWF

klar

Artikellänk är kopierad

Anton Gustafsson
[email protected]
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro