ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Karolinska organiserar om igen – här är skandalerna som kostat sjukhuset miljarder

Jesper Lindqvist · 20 Jun 2019
Uppdaterad 16 Okt 2019
Metro har gått igenom de många skandalerna som omgärdat Nya Karolinska.

Foto: Fredrik Sandberg/TT


Efter hård kritik väljer Nya Karolinska sjukhuset att göra flera omfattande förändringar. Kritiken mot sjukhusets organisation har genom åren varit kraftig – här är en sammanfattning av alla skandaler.

klar

Artikellänk är kopierad

Turerna kring Nya Karolinska i Solna har varit många, och kritik mot sjukhuset fanns redan innan man slog upp dörrarna 2016.

Höga konsultkostnader, brister i organisationen samt anställda och politiker med egna särintressen har varit de mest förekommande problemområdena.

LÄS MER
Så kom han in på läkarlinjen – utan högsta betyg

Metro har gått igenom de många skandalerna som omgärdat Karolinska, här nedan listas de mest omfattande.

Omorganisationen

Det var i samband med flytten till Nya Karolinska som ledningen passade på att genomföra en omfattande omorganisation. Målet var bland annat att få tillgång till den senaste tekniska utrustningen, samtidigt som patientgrupperna blev snävare, med en specifik chef och budget för varje enskild grupp.

Effekten blev dock inte den önskade. Mer fokus hamnade på administration i samband med att antalet chefer ökade, och flera patienter föll mellan stolarna eftersom de inte passade in i de snäva patientgrupperna.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Önskemålet om ett toppmodernt sjukhus kom både från politiker och tjänstemän, och i samband med detta tog man även hjälp av konsultföretaget Boston Consulting Group (BCG). Konceptet som såldes in var "värdebaserad vård", och målet var att vården skulle bli bättre, billigare och mer effektiv. Utfallet var dock kostsamt, och modellen har kritiserats i såväl amerikanska studier som i studier från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Sedan 2011 har BCG, enligt SVT, fakturerat Karolinska 257 miljoner kronor. Snittkostnaden för deras konsulter har enligt granskningen varit 700 000 kronor per konsult och månad. 209 av dessa miljoner kronor – 80 procent det totala fakturabeloppet – saknade enligt DN avtalsenliga fakturaspecifikationer på sjukhuset.

Sammanlagt har man på Karolinska lagt ner närmare en miljard kronor på managementkonsulter.

LÄS MER
8 åkommor du drar dig för att söka vård för – och så får du hjälp

Varsel

Så sent som i maj 2019 gick Karolinska universitetssjukhuset ut och meddelade att man varslar 550 anställda. Bakgrunden var ett enormt underskott, och enligt sjukhusets egna beräkningar behöver man under 2019 spara en miljard kronor. Detta trots att Region Stockholm skjutit till 725 miljoner extra i år.

Situationen beskrevs av sjukhusdirektör Björn Zoëga som ett "ekonomiskt krisläge", och återigen riktades kritik mot de höga kostnaderna som man hade dragit på sig genom projektet med Nya Karolinska.

Enligt SVT har de totala kostnaderna för att bygga, utrusta och underhålla Nya Karolinska fram till år 2040 beräknats hamna på närmare 61 miljarder kronor, betydligt mer än man tidigare räknat med.

LÄS MER
Unik studie för manligt preventivmedel väcker stort intresse

Facket riktade även kritik mot sjukhusets personalpolitik, och framför allt mot användningen av bemanningsföretag.

– Vi har kritiserat arbetsgivaren för de höga andelen övertid och bemanningssjuksköterskor som man tar in för att få verksamheten gå runt, sade Mira Nyberg, Vårdförbundets företrädare, till Sveriges Radio.

Fråga om jäv – BCG

Vid flera tillfällen har frågan om jävsituationer uppkommit på Karolinska.

Samarbetet med BCG inleddes redan 2011, och kostnaderna för deras tjänster uppgick alltså till flera hundra miljoner. Tre år senare anställdes Andreas Ringman Uggla som produktionsdirektör på Karolinska. Ytterligare några år senare kunde Dagens Nyheter avslöja att jävsmisstankar uppstått, då Ringman Uggla tidigare varit anställd på BCG.

I sin roll på Karolinska hade han bland annat låtit BCG vinna en upphandling, varpå han själv stod som fakturareferens när BCG fakturerade Karolinska 118 miljoner kronor. Enligt DN fanns det flera delar i hans roll på Karolinska som var märkliga. Bland annat fick bolagen, i samband med upphandlingen, endast två veckor på sig att lämna bud, något som flera experter ansåg vara väldigt kort tid.

LÄS MER
7 saker som händer i kroppen när du sover för lite – och så sover du bättre

När härvan uppdagades i början av 2018 avgick Andreas Ringman Uggla, och ersattes då av Maria Nidefelt. Men det skulle sedan visa sig att även hon hade täta kopplingar till BCG, som hon varit anställd hos i cirka sju års tid innan hon gick över till Karolinska.

– Jag förutsätter att rekryteringarna på Karolinska grundar sig på kompetens, och att det inte görs kompisrekryteringar. Det är viktigt att alla misstankar om jäv kan läggas åt sidan, sade hälso- och sjukvårdsregionråd Anna Starbrink (L) då till DN.

Anna Starbrink, hälso- och sjukvårdsregionråd.Foto: Sören Andersson/TT

Fråga om jäv – politiker

I kölvattnet av de många och dyra konsultupphandlingarna krävde oppositionen i Region Stockholm en extern granskning av konsult- och fakturahanteringen på Karolinska. Något som finansregionrådet Irene Svenonius (M) motsatte sig.

LÄS MER
Utredning återupptas mot stjärnkirurg – alla turer i Macchiarini-skandalen

Men i början av 2018 kunde DN, som varit ledande i granskningen av Nya Karolinska, avslöja att ytterligare en misstänkt jävsituation hade uppstått. Irene Svenonius man, Jan Svenonius, arbetade nämligen som upphandlingschef på Karolinska, och hade haft en central roll i de upphandlingar där BCG varit inblandade. Som bakgrund fanns då även flera uttalanden från Irene Svenonius, där hon riktat kritik mot de höga konsultkostnaderna inom regionen.

Efter att misstankarna uppstått beställde Region Stockholm en extern utredning om jävsituationen. Utredningen visade att Irene Svenonius mycket riktigt hade varit jävig, och innan utredningen presenterades hade hon självmant valt att inte längre delta i beslutsfattande, kopplade till granskningar av Karolinska.

– Granskningen visade att jag har agerat fel och det ansvaret är mitt. Jag har agerat fel, sade finansregionrådet Irene Svenonius (M) till DN.

Iréne Svenonius, finansregionråd.Foto: Stina Stjernkvist/TT

Tekniska problem

När de första patienterna skulle flyttas till Nya Karolinska i slutet av 2016 genomförde man flera tester för att se till att driften fungerade som den skulle. Det gjorde den inte.

Enligt SVT uppmärksammade man sammanlagt 1 400 problem, som bland annat innefattade problem med larm, övervakning och kommunikation. Trots alla problem började man flytta in patienter i november 2016 och rapporterna om fel och problem blev allt fler.

LÄS MER
DO efter anklagelser om antisemitism på Karolinska: Behöver titta på det här”

Man hade bland annat problem med avloppen, vilket bland annat resulterade i vattenpölar när patienter duschade, samt läckor i avloppsledningar där smutsigt vatten rann ut.

På flera håll hade man även byggt för trånga utrymmen, något som ledde till omfattande renoveringar till en kostnad av 31 miljoner kronor. Icke fungerande larm gjorde också att personalen under ett tag använde visselpipor för att signalera när man behövde hjälp.

Vad händer nu?

I juni gick Karolinska ut med att man skulle varsla 550 anställda, samtidigt som man meddelade att man kommer förändra sin organisationsmodell.

Bland annat slog man ihop flera chefsroller för att minska antalet chefer och mängden administration. Detsamma gällde för antalet vårdenheter, som blev större och fick en medicinsk bredd som man inte haft tidigare.

LÄS MER
Tusentals hjärtstartare används inte – har inte registrerats

Ett flertal arbetsgrupper har arbetat med utvärderingen som lett fram till justeringarna, och många medarbetare lämnade synpunkter på vad som behövde förbättras.

– Organisationen är till för patienten, för att vi ska kunna ge patienten ett så bra omhändertagande och ett så bra medicinskt resultat som möjligt. Därför bevarar vi grunden med patientflöden och patientflödesledningsgrupper. Men det har också funnits problem. Ett av dem är för många chefsled som gör att det blivit för komplicerat att fatta beslut. Det förenklar vi nu genom att slå ihop ett antal chefsnivåer och förtydliga verksamhetschefsansvaret, säger sjukhusdirektör Björn Zoëga i ett pressmeddelande.

klar

Artikellänk är kopierad

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro