ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Kellman möter: "Det knarkas överallt"

Johan Kellman Larsson · 10 Okt 2013
Uppdaterad 12 Okt 2013

Lasse Wierup har djup insyn i Stockholms narkotikavärld. Wkd:s Johan Kellman Larsson träffar krimjournalisten och författaren och pratar drogproblematik, partyknarkande kändisar och kokainhandel.

klar

Artikellänk är kopierad

Foto: Natanael Johansson

Jag träffar krimjournalisten Lasse Wierup i gamla skatteskrapan på Södermalm. Vi beställer en varsin dubbel espresso. Ett par dagar innan vi ses har han för Expressens räkning rapporterat om – sett till antalet misstänkta – svensk polis största narkotikatillslag någonsin. Under flera år har en välorganiserad liga levererat kokain i taxibilar till över 100 kunder i Stockholms innerstad. Det låter som ett avsnitt ur tv-serien ”The wire” – men är i själva verket vardagsmat i Stockholms innerstad.

Du träffade en av köparna? – Han var 24 år och hade gjort av med en miljon kronor på kokain på fyra år. För att finansiera missbruket hade han sålt sin bostadsrätt och börjat stjäla. Taxiligans kunder tillhörde en sfär i samhället som man normalt inte förknippar med narkotikamissbruk: advokater, bankchefer, finansiella rådgivare och programledare.

Hur kom det sig att du skrev en bok om kokain? – Just när det gäller den här produkten så finns det enorma kunskapsluckor. Alla vill köpa rättvisemärkt kaffe – men få verkar känna till eller bry sig om kokainets skadeverkningar. Många verkar dessutom tycka att det är helt okej att sätta sig i knäet på den organiserade brottsligheten. Enligt mitt sätt att se det så har köparen ett ansvar för hela kedjan bakåt, ända tillbaka till Latinamerika, och hur situationen ser ut för de människor som producerar, paketerar och levererar drogen.

Hur menar du då? – Under arbetet med boken så träffade jag exempelvis en boliviansk trebarnsmamma på Kronobergshäktet. Hon hade svalt tre hekto kokain och gripits i tullen. De här människorna används som mänskliga containers för aningslösa människor som vill ha en skön kväll på Stureplan.

Hur ser droganvändningen ut i Stockholm? – Generellt så går användningen av heroin ner, medan kokain, ecstasy och LSD går upp. Det knarkas överallt och är ingen större skillnad på innerstad och förort.

Du intervjuade Plura i boken. – Han berättade hur djupt nedgången han hade varit på 1980-talet, hur drogerna fullkomligt hade tagit över hans liv. Vid ett tillfälle satt han och grät på en krogtoalett eftersom drogerna var slut. Han var tydlig med att han inte hade knarkat sedan dess. En månad senare greps han i Göteborg. Jag tror knappast att det var första gången han snortade på tjugo år.

När man läser din bok blir det tydligt att det finns en okunskap kring problematiken med droger. – Häromveckan var det ett resereportage i DN från Rio de Janeiro där skribenten skriver att av tjejerna som säljer sololja på en viss strand – så kan man också köpa kokain. En tydlig drogromantisk blinkning. Däremot nämnde inte journalisten ett ord om drogkriget som har förlamat hela stan och orsakat många tusen dödsfall.

Varför lyckas inte polisen stoppa narkotikahandeln? – Dels för att införseln är omöjlig att kontrollera. Cirka fem procent tas om hand innan det når kunden, och det är en marginal som handlarna har råd med. Så länge det finns en efterfrågan – folk som är beredda att betala 1 000 spänn grammet – som kommer det fortsätta att vara en lukrativ bransch.

klar

Artikellänk är kopierad

Johan Kellman Larsson
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro