ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

KOLUMN Inget tyck-synd-om” objekt

Stockholm Eric Ljunggren · 19 Feb 2007
Uppdaterad 17 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

När jag är ute och föreläser om handikapp brukar jag ofta ha med punkten: ”Tyck inte synd om mig”. När jag säger det ser jag en hel del märkliga ansiktsuttryck i publiken och tankarna kommer till mig genom luften: Säger han verkligen att vi inte ska tycka synd om honom? Han som är Cp-skadad och varken kan gå eller tala riktigt. Han som just har berättat hur svårt han har med sådana enkla saker som att lyfta ett fullt glas vatten och ta på sig byxorna på egen hand – hur kan han kasta ur sig en sådan kommentar? När jag har allas uppmärksamhet börjar jag tala om livet lite från mitt perspektiv. Hur jag genom mitt handikapp faktiskt har lärt mig uppskatta det där som många andra tar för givet. Jag försöker hela tiden se det stora i det lilla. För mig är det en glädje att jag överhuvudtaget lever. Jag kunde dött i smband med min förlossning. Jag ser det också som en enorm seger varje gång jag lyckas säga mitt namn så tydligt att folk förstår vad jag säger och inte tar mig som någon annan. Det är också en stark upplevelse att klara av att ta på strumporna på mindre än 3 minuter (jag har t.o.m. varit nere och snuddat vid 40 sekunder någon gång) och att lyckas sitta skräddare på golvet utan att falla baklänges. Jag har mängder av saker att känna mig glad över och jag trivs med just den som jag är. Jag har en underbara familj, en fantasisk fästmö och härliga vänner – vad mer kan man begära?

Men det ska sägas: Man måste träna på att räta på ryggen och bygga upp ett självförtroende. Särskilt i mötet med nya människor. Annars smittas man lätt av ”tyck-om-alla-handikappade” sjukan som verkar ha smittat många svenskar. Inte allt för sällan hör jag t ex några börja tala om mig – fast jag kan stå alldeles bredvid – hur synd det är om den där stackars handikappade killen. ”Undrar hur han mår egentligen?” säger de. Eller när jag var på arbetsförmedlingen senast och blev skickad till socialen bara för att de trodde inte jag hade någon bostad. Det känns också något konstigt när de snälla tanterna utanför Konsum ger mig mynt de har i fickan med kommentaren: ”Här har du pojke... Köp något gott.” Men lika lite som människor vill ses om offer, vill människor bli ett ”tyck-synd-om” objekt. Handikappfrågor förs ofta upp på dagordningen i Sverige, och det är bra. Men sättet det görs på, det är det jag ställer mig emot. Man talar för mycket om oss, istället för med oss. Analysera bara den frågan som många kommuner ställer: ”Vad ska vi göra med de handikappade...?” Den är fruktansvärt felställd tycker jag. Den skapar en vi-mot-dem kultur där handikappade är objekt som måste underhållas, aktiveras och sysselsättas. Vi blir allt för ofta de som behöver hjälp till ett meningsfullt liv. Även det eviga snacket om att man måste integrera de handikappade i samhället skapar många gånger precis motsatt effekt. Då ska samhället återigen göra något för handikappade, men inte självfallet något tillsammans med handikappade. Även om Sverige är ett föregångsland i mänskliga rättigheter och allas lika värda, så har man ändå en klar och färdig bild på hur den ultimata medborgaren ska se ut. Och där passar inte handikapppade in. Jag stör mig på detta. Jag vill visa – även om jag verkligen inte är något perfekt föredöme – att man faktiskt kan ha det bra fastän man är Cp-skadad. Synen på handikappade som de som hela tiden lider av kronisk självömkan och brist på ett meningsgfullt och roligt liv måste få ett slut. Jag har inte livsångest varje dag bara för att jag är Cp-skadad. Jag blir inte bitter varje gång jag kommer på att min kropp inte gör precis som jag säger. Jag har lärt mig älska mitt liv och mig själv. Och jag behöver faktiskt ingen som tycker synd om mig.

Uppåt – Jag börjar tjäna mina egna pengar.

Neråt – Tyvärr fick jag ingen nytta av dem på bussen. Busschauffören tyckte synd om mig så jag fick åka gratis – igen.

klar

Artikellänk är kopierad

Stockholm Eric Ljunggren
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro