ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

ANNONS

Läkare: Så påverkas du av att dricka energidrycker

Linnea Bergman, Johan Wikén · 17 Nov 2017
Uppdaterad 8 Okt 2018
Diskussionen kring om unga ska dricka energidrycker eller inte har varit het under de senaste åren.

Diskussionen kring om unga ska dricka energidrycker eller inte har varit het under de senaste åren. Foto: Fredrik Tideman/Metro


För de flesta som dricker måttliga mängder energidryck är det inte farligt. Men unga kan drabbas av hjärtklappning och yrsel av dem, och för ett fåtal personer med hjärtfel kan dryckerna vara direkt livsfarliga, varnar en hjärtläkare: Det är som att spela rysk roulett”.

klar

Artikellänk är kopierad

I augusti i år spreds ett inlägg i sociala medier där en 13-årig flicka hamnat på akuten efter att ha druckit för mycket energidryck. Diskussionen om hur skadliga energidrycker kan vara tog fart.

Peter Munkhammar är barnhjärtläkare och överläkare vid Barnhjärtcentrum vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Han träffar två-tre tonåringar i veckan som remitteras för bröstsmärtor, hjärtklappning, obehag i hjärttrakten, inte sällan förenat med svimningar och yrsel.

– Vid direkta frågor berättar ungdomarna ofta att de konsumerar energidryck i stora mängder, säger han.

Energidrycker innehåller oftast koffein, glukuronolakton, taurin och B-vitaminer. Barn som väger mindre än vuxna och inte är vana vid att få i sig koffein kan löpa större risk att drabbas av biverkningar av koffeinet.

För de flesta ungdomarna är de här symtomen obehagliga, men inte farliga. Men det finns en liten grupp med dolda hjärtfel där energidryckerna och ämnet taurin kan ge förödande konsekvenser, säger Peter Munkhammar.

– För dem kan det vara livsfarligt att utsätta sig för stora mängder av innehållet i energidryckerna som kan trigga igång livshotande hjärtrusningar och i värsta fall plötslig död. Vem som tål innehållet och inte vet inte den som dricker.

Risken ökar om man blandar energidrycker med alkohol.

– Alkohol, energidrycker och att bära på en dold, ärftlig hjärtsjukdom. Det är som att spela rysk roulett, fortsätter han.

Rim Dim, 23, blev beroende av energidryck och mådde mycket bättre när hon slutade dricka dem. Foto: Fredrik Tideman/Privat.
Rim Dim, 23, blev beroende av energidryck och mådde mycket bättre när hon slutade dricka dem. Foto: Fredrik Tideman/Privat.

Rim Din, 23, drack fem-sex energidrycker om dagen när hon gick på gymnasiet. Hon fick söka hjälp på akuten efter att hon fick hjärtklappning och ont i bröstet. När hon försökte sluta fick hon abstinensbesvär. I dag mår hon mycket bättre.

– En del säger att energidrycken ska ge energi, men det stämde inte för mig. Kroppen kändes inte okej när jag drack dem. Det blev mer liv i kroppen när jag slutade. Jag hade lust med mer grejer och blir mindre andfådd när jag tränar, säger hon.

Livsmedelsverket rekommenderar att man inte ska kombinera energidrycker med alkohol, eftersom det kan göra att man blir mindre medveten om hur berusad man blir, och inte heller att man ska använda energidrycker som törstsläckare.

Myndigheten har dock ingen rekommendation om att ungdomar inte ska dricka energidrycker, och hänvisar till flera internationella undersökningar som visat att energidrycker inte är farliga vid måttlig konsumtion.

Henrik Arnell, överläkare och patientflödeschef på vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska universitetssjukhuset, tycker att energidrycker för barn är onödiga. Han vill dock inte att Svenska barnläkarföreningen ska förespråka ett förbud, med tanke på Livsmedelsverkets rekommendationer och de studier som finns.

Vad ska man svara en ungdom som undrar om energidrycker är farligt?

– Jag skulle svara att det inte är farligt om du dricker en, men tar du fler så kan du få biverkningar som darrighet och ångestkänslor, och det är ju inte så bra. Jag skulle också förklara att det inte finns någonting som är bra eller nyttigt för dig i energidryckerna, säger han.

Men hjärtläkaren Peter Munkhammar tycker däremot inte att energidryckerna ska finnas tillgängliga för ungdomar innan vi vet mer om hur de kan påverka kroppen.

– Tills dess, inför strikt 18-årsgräns med legitimationskrav, säger han.

Läkarna Henrik Arnell och Peter Munkammar. Foto: Karolinska universitetssjukhuset/privat.
Läkarna Henrik Arnell och Peter Munkammar. Foto: Karolinska universitetssjukhuset/privat.
klar

Artikellänk är kopierad

Linnea Bergman
[email protected]
Johan Wikén
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro