ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Lättsamt lagat i ljus miljö

Erik Almqvist · 13 Okt 2011
Uppdaterad 13 Okt 2011
Ledigt och lätt på Casa nostra.

Ledigt och lätt på Casa nostra. Foto: Christina Blom


Metros krogskribent Erik Almqvist besöker Casa nostra som trots all ansträngning lyckas få det att se lättsamt lätt ut.

klar

Artikellänk är kopierad

Foto: Christina Blom
Grillad lammrack.
Grillad lammrack.Foto: Christina Blom

Den skådespelande författaren Jonas Karlsson har sagt att en av de saker han lägger mest möda på i sina noveller är att få det att kännas som att han inte lagt ner någon större ansträngning på dem överhuvudtaget. Även om han slitit sitt hår i timmar över en formulering ska den ha samma lätthet som om den rafsades ner i en handvändning. Det första som slår en på Casa nostra är att det är så ljust. De flesta andra restauranger ser till att ett lagom dovt och smickrande ljus vilar över lokalen. Belysningen på Casa nostra är som en käftsmäll. Varenda pormask, missat skäggstrå och foundationlager avslöjas obarmhärtigt. Överlag är det faktiskt inte mycket som känns särskilt insmickrande på Casa nostra. Högtalarna varvar gamla italienska schlagers med en diskussion mellan två radiopratare, där de enda orden jag uppfattar är namnen på fotbollsspelarna Cassano, De Rossi och Pirlo. Krögaren Michele Antonino, lufsar runt i livsnjutarstubb och mjuktvättad tshirt, och frågar utan omsvep eller anspråksfullheter vad vi vill ha. Också maten är till synes okomplicerad. Det krävs en italiensk tillförsikt till sina råvaror för att servera ett gäng brässerade sparrisar med endast ett stekt ägg och lite hyvlad parmesan. Tre ingredienser – och det är underbart. Carpaccion för 125 kronor, i en tuggummisyrlig citronmarinad, serveras lika naket med bara olja, ruccola och parmesan. Klassikern vitello tonnato, tunnskivad kalv dränkt i wellpappfärgad sås av tonfisk, kapris och citronmajonnäs för 115 kronor, lär inte överraska någon, men är bra. Pasta- och huvudrätterna följer samma avskalade ideologi. Pappardelle med karljohanssvamp, vitlök, vitt vin och persilja för 120 kronor är ljuvlig, men kan te sig nästan provocerande enkel. ”Det här kan jag också laga.” Gnocchetti med pilgrimsmusslor, sparris och saffran för 135 kronor är en havssmakande anhopning av behagliga tuggmotstånd. Till höjdpunkterna hör scaloppine al marsala, inte så mycket för köttet som för den kraftiga skysåsen på marsalavin och smöret som kalven stekts i. Vår enda reservation är att det kanske är väl saftigt att ta 230 kronor – lika mycket som stjärnkocken Mannerström tar för flera av sina varmrätter på Kometen – för en så till synes enkel rätt. Men det är väl också just det som är Casa nostras hemlighet – att de lyckas få det att se ut som att de inte ansträngt sig.

klar

Artikellänk är kopierad

Erik Almqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro