ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Linneas föräldrar bröt ihop i rätten

Josefin Svenberg · 16 Sep 2011
Uppdaterad 16 Sep 2011
Barnläkaren under gårdagen tillsammas med sin advokat Björn Hurtig.

Barnläkaren under gårdagen tillsammas med sin advokat Björn Hurtig. Foto: Urban Brådhe


I går fortsatte rättegången mot barnläkaren i Solna tingsrätt.

klar

Artikellänk är kopierad

Rättegången mot den dråpmisstänkta barnläkaren fortsatte i går med att Linneas föräldrar fick ge sina versioner. Det blev några känslosamma timmar i Solna tingsrätt – såväl mammans som pappans förhör fick avbrytas eftersom de inte orkade återge sina berättelser i ett svep. Dagen inleddes med att mamman berättade om Linneas korta liv.

– Folk ser bara det hjärnskadade barnet. Men för oss var det vår dotter, säger mamman.

Hon menar att vården av Linnea på Astrid Lindgrens barnsjukhus var ”under all kritik”. Med gråten i halsen berättade hon om mötet där det bestämdes att Linneas respirator skulle stängas av, och vad en annan läkare då sa till dem:

– Han sa att ”hon är ju faktiskt ett överlevande missfall, hon är inte ämnad för den här världen”.

Stora delar av förhören med föräldrarna ägnades åt Linneas sista timmar i livet och vilken medicin hon fick. Både mamman och pappan sa bestämt att ingen annan än den åtalade barnläkaren gav Linnea medicin, och att de inte bett henne ge något som förkortade Linneas liv.

Barnläkarens advokat, Björn Hurtig, visade mamman ett antal sprutor och bad henne peka ut vilken som användes den sista kvällen – något som mamman inte kunde svara på. Hurtig pressade även pappan på detaljer för att försöka visa hur svårt det är att minnas exakt vad som hände den kvällen.

Barnläkaren: Jag gav inte tiopental

I går eftermiddag inleddes förhöret med den dråp-misstänkta barnläkaren. Eftersom ansiktet inte får döljas under förhör tog hon av sig den scarf som hon tidigare burit. Med tydlig och säker röst framförde hon en sammanhängande berättelse – från dagen då hon först träffade Linnea, fram till det att polisen kom och hämtade henne på hennes arbetsplats.

– När man jobbar på barnintensiven har man ett enda mål – att de ska komma därifrån. Tyvärr får man ibland barn som inte går att åtgärda och bota. Och det är ett stort misslyckande för alla, säger den 57-åriga barnläkaren.

Hon berättade detaljerat om de sex dagar då hon vårdade Linnea och hur föräldrarna ville att flickan skulle få något som dämpade kramperna på slutet.

– Jag förklarade att det är reflexer, säger barnläkaren. Jag sprutade aldrig något tiopental, hon behövde inte det.

I dag återupptas förhöret med barnläkaren.

klar

Artikellänk är kopierad

Josefin Svenberg
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro