ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Liv Strömquist gör serieroman om det kvinnliga könsorganet

Johan Kellman Larsson · 15 Sep 2014
Uppdaterad 15 Sep 2014
Liv Strömquist går under bältet med sin nya bok. – Det finns ett kapitel som handlar om mens. Och ett kapitel som handlar om de inre blygdläpparna, säger hon. 

Liv Strömquist går under bältet med sin nya bok. – Det finns ett kapitel som handlar om mens. Och ett kapitel som handlar om de inre blygdläpparna, säger hon.  Foto: Urban Brådhe


Liv Strömquists är aktuell med seriealbumet Kunskapens frukt”, som handlar om det kvinnliga könsorganet. Wkd:s Johan Kellman Larsson träffade den framstående serietecknaren och satirikern på Gröne Jägaren och pratade om makt, blygdläppar och kändisflocken. 

klar

Artikellänk är kopierad

Vi träffas över en rumsvarm kaffe, serverad i kantstött Ikea-glas. Personalen på Gröne Jägaren är inte van att avyttra annat än pilsner. Kyparen ser på mig som att jag skojar. Den skräniga syltan är något av en patriarkal högborg på Södermalm. Liv Strömquist får det att låta som att hon valt krogen av en slump. Men här finns en baktanke? En feministisk kulturkatt bland de starkölslunchande machohermelinerna. Liv Strömquist är koncis. Pladdrar inte i onödan. Mellanbarn. Hon hjälper mig lite på traven; det kan lätt bli att man skruvar på sig när man börjar prata om genitalier. Vad undersöker du i dina serier? – Olika typer av makt. Till stor del inom språket. Hur man pratar, vad man pratar om och vad man inte pratar om. Du är aktuell med ditt nya seriealbum ”Kunskapens frukt.” – Hela temat för boken är det kvinnliga könsorganet. Det finns ett kapitel som handlar om mens. Och ett kapitel som handlar om de inre blygdläpparna (skratt). Det är smalt, kan man tycka. Men jag undersöker alltihop med hjälp av ett kulturhistoriskt perspektiv. Vad är det kvinnliga könsorganet i vår kultur? Hur konstrueras det?Frågan: ”Varför har mänskligheten ett så extremt osoft, bordelineartat love-or-hate-relationship med just denna mänskliga kroppsdel”, ställs i pressutskicket. Om du själv skulle svara? – Det har med könsmaktsordningen att göra. Kvinnans kön är tätt sammankopplad med en superkomplicerad väv av kultur och politik. Det är inte som med, säg, bukspottskörteln. Det har aldrig varit problematiskt att hitta på ett namn för bukspottskörteln. Och ingen har någonsin skämts för sin bukspottskörtel! Genom att titta på kvinnans kön historiskt kan man ta reda på vad makten i samhället har velat. Läkare hävdade till exempel under 1800-talet att det skulle vara farligt för kvinnor att plugga på universitet eftersom det skulle störa hormonfunktionen. Att kvinnorna skulle sluta ha mens, då blodet skulle behöva användas i hjärnan i stället. Biologi har länge använts på det här sättet för att hålla tillbaka kvinnor. Kändisar är ständigt återkommande i dina serieböcker. Skulle man kunna säga att du politiserar skvaller? – (Skratt) Ja, det kan man nog säga. Men för mig handlar det inte om de här personerna i sig. Jag bryr mig inte om biografisk korrekthet, utan letar efter exempel som kan illustrera något. När man pratar med många människor, om till exempel relationer, är det tacksamt att använda olika kändisar som exempel, som alla kan relatera till. Som Whitney Houston och Bobby Brown. Kändisarna i feeden. Den nya flocken? – Verkligen! Som när det avslöjades att prinsessan Madeleines kille hade varit otrogen och hela svenska folket blev så arga. Äkta medkänsla! Det kan finnas något väldigt fint i det. Jag läste häromdagen att man inte längre mäter hur många barn som läser serier för att det är så få. Hur kommer det sig att serier blivit en vuxengrej? – Jag tror att serier konkurreras ut av dataspel. Men det är lustigt hur det har ändrats. Jag minns att man inte fick låna serier i stället för böcker på biblioteket när jag gick i skolan, eftersom det ansågs vara för slappt.

klar

Artikellänk är kopierad

Johan Kellman Larsson
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro