ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Maharani – Göteborgs bästa indier imponerar

Carl Reinholdtzon Belfrage · 29 Mar 2012
Uppdaterad 29 Mar 2012
Indier kan vara så mycket mer än en oljig take away-påse. Det bevisar Maharani.

Indier kan vara så mycket mer än en oljig take away-påse. Det bevisar Maharani. Foto: Christina Blom


Maharani serverar indisk mat med ambitioner och stolthet som tar köket till nya höjder. Carl Reinholdtzon Belfrage gillar var han får.

klar

Artikellänk är kopierad

Kryddsamlingen.
Kryddsamlingen.Foto: Christina Blom
Jhinga hara masala.
Jhinga hara masala.Foto: Christina Blom
Avsmakningsmeny.
Avsmakningsmeny.Foto: Christina Blom

I Göteborg ses fortfarande indisk mat som något man transporterar från restaurangen i anonyma påsar för att sedan frigöra ur små aluminiumboxar och avnjuta framför allmän underhållning som, låt oss säga, Melodifestivalen.

Just det, det ska kosta under hundralappen också. I strikt vetenskapligt syfte, ett samarbete mellan den psykologiska och socialantropologiska institutionen i Göteborg, borde man, egentligen bara för underhållningsfaktorn, skicka en göteborgare till den enstjärniga indiska restaurangen Cinnamon Club i London med en take away-påse i handen.

Det skulle inte bli ett roligt göteborgsvits-slut. En middag på Cinnamon Club kostar ett par tusen. Då ingår ingen take away-påse. Det är ett billigt pris för den kreativitet, fantasirikedom och det matintellekt som här erbjuds. I London är naturligtvis indisk gastronomi kultur.

Jag vill med detta påvisa hur svårt det är att etablera en indisk restaurang med ambitioner i vår stad. Men gudskelov finns det personer som försöker. Naem på restaurang Maharani är av en sådan natur. Han vill visa att indisk mat inte bara är chicken tikka och tandoori chicken. Den indiska paletten är vidare och innehåller fler nyanser, färger och dofter än så. Naem och hans kökschef Nitin har givetvis praktiserat på både Cinnamon Club och Benares.

Så, en stor eloge till Naem och Nitin för modet att prata indisk gastronomi och Michelin-stjärnor i samma andetag. Det handlar om något så enkelt tillika djupt mänskligt som stolthet. Det är därför jag älskar Maharani. Men dessa ambitioner kommer med en prislapp som naturligtvis gästen får betala i slutändan.

Maharani är dyrare än den genomsnittlige indiska restaurangen och restaurangen har genomgått en tuff period. Och det finns inga öl- eller spritloggor uppklistrade på väggarna eller ingångna vinavtal med fördelaktiga lån. Det är den där stoltheten igen, gissar jag.

Jag och min gode vän Seth, influgen från London, ber om avsmakningsmenyn (450 kronor per person). Bäst är krämiga spenat- och kycklingrullar fyllda med getost samt ett par perfekt brynta pilgrims-musslor serverade med en chutney av chili, melon, papaya och lime.

Men min favorit är nog ändå jätteräkorna, som är av en kvalité som jag aldrig tidigare upplevt i Göteborg. Imponerande. Bästa dessert? Ugnsbakad yoghurt serverad med hemlagad ananassylt och mangosås.

Eller som Seth uttryckte det: – Naem skulle köra italienska sportbilar om han hade restaurang i London. Det här är indisk mat på hög nivå.

klar

Artikellänk är kopierad

Carl Reinholdtzon Belfrage
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro