ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Minskningen störst bland unga

Anders Göransson · 21 Aug 2006
Uppdaterad 17 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Var femte röstberättigad svensk avstod från att säga sin åsikt i förra riksdagsvalet – det största valskolket sedan 1950-talet. Det betyder att Sverige, som en gång berömde sig av den demokratiska världens högsta valdeltagande, kan vara på väg ner i demokratins B-liga. – Det är ett väldigt allvarligt kristecken. Vi har förlorat 10–12 procent under det sista årtiondet. Det är ett tecken på att medborgarna inte är så intresserade av politik längre. I kombination med misstroendet mot politiker är det mycket allvarligt, säger Leif Lewin, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

91,4 PROCENT RÖSTADE 1982 Så sent som 1982 gick 91,4 procent av väljarna till valurnorna, men sedan dess har andelen sjunkit stadigt. I förra riksdagsvalet stannade valdeltagandet på 80,1 procent, den lägsta siffran sedan 1958. – Det är ett problem för legitimiteten i systemet om det inte är en majoritet av folket som står bakom de beslut som fattas, säger Leif Lewin. Alternativen är färre Enligt Henrik Oscarsson, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är den viktigaste orsaken till det minskade röstandet att skillnaderna mellan alternativen blivit mindre. Avsaknaden av tydliga ideologiska skiljelinjer gör att valen uppfattas som mindre viktiga. – En annan orsak är att politiken är på reträtt. Det är färre saker som beslutas i riksdagen i dag än för 40 år sedan. De nationella politiska arenornas makt har sakta flyttats, dels till internationella organ, dels till marknaden. Det är mindre som står på spel i valen än förut och det har väljarna upptäckt, säger han.

”GÖR DET LÄTTARE” Henrik Oscarssons recept för att vända trenden är bland annat att göra det lättare att rösta, till exempel genom att förbättra möjligheten att rösta i förväg, och att se till att mer står på spel i valen.   – Det kan man till exempel göra genom att införa personval på riktigt, att slopa de spärrar som finns nu. Det skulle troligen öka valdeltagandet bland invandrare och ungdomar, grupper som har svårt att identifiera sig med ett parti, men kanske skulle identifiera sig med en person. Överdriv inte problemet Olof Petersson, professor i statsvetenskap och forskningsledare på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), tycker inte att man ska överdriva riskerna med att det totala valdeltagandet sjunkit. – I många andra länder skulle man vara glad över ett valdeltagande på över 80 procent. Problemet med minskningen är att den skett ojämnt i olika grupper. I förorterna, bland yngre och arbetslösa, har det sjunkit rejält, vilket betyder att den politiska ojämlikheten har ökat. Det är bekymmersamt om man har idealet att alla medborgare ska vara med och påverka sitt land. •• Beror det minskade valdeltagandet på att svenskarna har blivit mindre politiskt intresserade? – Nej, det finns gott om mätningar som visar att medborgarna i dag är minst lika engagerade, intresserade och kunniga om samhällsfrågor. Det handlar om att det inte kanaliseras via de politiska partierna i samma grad. Så det är mer ett problem för organisationerna och institutionerna än för medborgarna.

klar

Artikellänk är kopierad

Anders Göransson
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro