ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

New Orleans

Stockholm Mona Johansson · 8 Maj 2006
Uppdaterad 17 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Arbetsrubriker:

New Orleans återuppbyggnad går på kryckor

Inkomtetens och drogmissbruk i nödbostäder

Få flyttar tillbaka

Ingress:

Stora delar av staden New Orleans lades under vatten när orkanen Katrina drog fram över södra USA drygt åtta månader sedan. När fördämningarna brast dog drygt 1200 människor. Idag pågår återuppbyggnaden, men fortfarande liknar stora delar av New Orleans en spökstad. Knappt hälften av stadens energiförsörjning har återställts och hjälparbetet går på kryckor. Endast en fjärdedel av stadens befolkning har återvänt. Metro har talat med en kritisk hjälparbetare från amerikanska räddningsverket.

Text:

New Orleansbornas kritik riktas idag främst mot den amerikanska katastrofhjälporganisationen, Federal Emergency Management Agency (FEMA). För många människor längs den orkandrabbade Gulf-kusten står förkortningen FEMA idag för inkompetens och byråkrati.

- När kommer FEMA? Glöm Irak och satsa på återuppbyggnaden av New Orleans istället! Så drastiskt uttrycks missnöjet mot amerikanska räddningsverket på de nytillverkade t-shirts , som idag säljs i turistaffärerna i stadens gamla stadsdel, French Quarter.

Tusentals hus New Orleans´ förorter stod länge i förorenat vatten. Idag fortsätter både intakta och skadade hus, att mögla sönder i den amerikanska söderns fuktiga värme. Enligt lokaltidningen ”Picayjune Times” kommer 50 procent av stadens egnahemhus inte att kunna räddas.

Försäkringbolagens ersättningar uppgår till minst 300 miljarder kronor, en låg siffra jämfört med återuppbyggnadens totala kostnader runt 750 miljarder kronor. Endast 22 000 av de privata husägarna hade en heltäckande försäkring.

Och fortfarande saknar stora delar av staden elektricitet och dricksvatten. Endast en bråkdel av New Orleans´ befolkning på drygt en miljon har återvänt till staden. Och de flesta av dem bor fortfarande hos bekanta, på hotell, i amerikanska räddningsverket FEMA:s tältläger eller i husvagnar.

FEMA har haft svårt att få samordningen att fungera mellan alla inblandade organisationer, verkstäder och företag. Flera av de drabbade berättar om höga byråkratiska hinder och kaos.

Vid en av FEMA:s nödbostäder, en skolsal med femtio tältsängar, träffar jag Jerrye Barré, en kavat kvinna i femtioårsålder. - It´s still a mess. FEMA är inte att lita på, säger Jerrye, som förlorade sitt hus under Katrina. Även Jerrye är kritisk mot det amerikanska räddningsverket, trots att hon vid åsrskiftet fick jobb som socialarbetare, uträknat hos FEMA.

Jerryes uppgift är att försöka kartlägga hjälpbehovet hos de drabbade, som bor i olika nödbostäder. Enligt henne råder det kaotiska förhållanden på många håll. Drogmissbrukare blandas med barnfamiljer i nödbostädernas skolsalar, som bevakas av tungt beväpnade poliser. Jerrye säger sig vara förvånad över hur regeringen kan slösa skattebetalarnas pengar, samtidigt som staten delar ut hårda straff för falskdeklaration. Hon har besökt många nödbostäder och talat där med otaliga människor med fysiska och psykiska problem. - Massor av tabletter delas ut till folk, ofta utan minsta medicinsk kontroll. Det är som att lägga plåster på amputationer. Många nödbostäder leds av totalt inkompetenta eller deprimerade personer, som själva förlorade allt under orkanen, berättar Jerrye. Enligt henne saknar FEMA-personalen antingen utbildning, medan de andra är alldeles för unga och oerfarna för att verkligen kunna hjälpa svårt traumatiserade människor i alla åldrar. - Jag borde egentligen inte klaga eftersom jag själv bor ensam i en av dessa tusentals husvagnar som FEMA har köpt. De flesta av dem står dock fortfarande uppställda på parkeringsplatser och regionala flygfält överallt i Louisiana, säger Jerrye.

Hon har ställt husvagnen vid en farm långt borta från de andra bostadslösa, som hon försöker hjälpa i FEMA:s räkning. Hon säger sig behöva lugn och ro efter dagliga möten med chockskadade människor. - Det är dock lite si och så med nattsömnen. Farmens tupp brukar väcka mig regelbundet halv fem på morgonen, säger Jerrye. Hennes två vuxna söner arbetar i amerikanska armén och är stationerade i Tyskland. Det enda som hon har kvar av viktigaste ägodelarna är en gammal pick-up och en typisk halmhatt av louisianskt snitt. - Medan livet i övriga världen går vidare sitter vi här fast i Mississippiflodens gyttja, säger Jerrye något poetiskt.

På väg till New Orleans centrum upptäcker jag en enorm parkeringsplats med minst fem hundra blänkande vita husvagnar bakom ett högt staket. Samtidigt söker tusentals människor möjlighet att bo i närheten av sina skadade hus. De vill ställa husvagnen på tomten, när de reparerar sina hus. Det är svårt att få klara svar från FEMA:s representanter på frågan om varför så många nya tomma husvagnar fortfarande står kvar på parkeringsplatsen.

Enligt räddningsverkets representant måste varje journalist först hämta skriftligt tillstånd från säkerhetsorganisationen Homeland Security innan de överhuvudtaget får ställa frågor till FEMA s representanter. - Så mycket kan jag säga i alla fall att vi ställer inte ut några husvagnar så länge marken i området innehåller kolibakterier eller saknar el, säger FEMA-talesmannen i telefon.

Det går emellertid att hitta ljusglimtar även i dagens New Orleans. Tre centrala stadsdelar, däribland legendariska French Quarter, skonades av Katrina. Det var här som jazzen föddes. Det var här Louis Armstrong började sin musikarriär.

Idag har krog- och musiklivet återvänt till de franska kvarteren. Allt fler turister anländer. Cirka 80 procent av restaurangerna och nästan alla hotell i French Quarter har återtagit sina verksamheter vid skrivande stund.

Längs huvudgatan Bourbon Street blir det nästan som förr när de gamla gaslamporna tänds utanför stadsdelens vackra 1800-talshus.

Utanför ett soppkök, som bedrivs av en kyrklig organisation i en park vid utkanten av French Quarter träffar jag jazzklarinetisten Joe Brown från tradjazzbandet ”New Orleans´Jazz Wipers”. Joe kommer hit varje dag för att äta och för att prata med andra orkandrabbade.

- Jag gör det så länge vi får lika många uppträdanden, som före orkanen. Turisterna har visserligen börjat återvända, men med tanke på senaste uppskattningar om att stadens återuppbyggnad tar minst fem år till tvingas jag nog till att äta här ännu ett tag, säger Joe Brown. - Joe anser att New Orleans finns i hans gener. Han kan inte tänka sig att lämna staden. - Jag är gift med New Orleans. Det finns ingen bättre stad i hela USA, betonar Joe Brown och fortsätter att sleva in cajunsoppa. - Öster om New Orleans, framför Bay St. Louis´ kyrka, delar en grupp frivilliga medlemmar ut verktyg och målarfärg åt hjälpbehövande. Ett äldre par frågar försiktigt om de verkligen kan ta med sig nya spadar, spikar och litervis målarfärg och allt detta helt gratis.

På andra sidan gatan har en annan kristlig organisation ställt upp ett antal stora tält. Dessa innehåller kök, matsal och administration för hjälpverksamheten i området. Elektriciteten kommer från flera oljedrivna reservaggregat.

På trottoaren ligger metodistkyrkans torn med spiran, som blev nedblåst under orkanen Katrina. - Medlemmarna i vår hjälporganisation har kommit hit till Gulfkusten från hela USA för att hjälpa till med återuppbyggnaden. Så som det ser ut här kommer vi nog att behöva stanna ett bra tag till, säger projektledaren Bethany Baxter, som själv kommer från delstaten Kentucky. - Bethany anser att det finns ett enormt hjälpbehov. Enligt henne gäller det inte bara i New Orleans utan längs Louisianas, Mississippis, och Alabamas hela södra kustremsa. Hennes medarbetare, Judy Ford, har deltagit även i flera metodisternas internationella katastrofinsatser. – Jag har aldrig tidigare sett sådan förstörelse. Alla pratar om New Orleans, men samhällen framförallt i södra Mississippi är totalt bortraderade. Återuppbyggnaden har precis börjat. Ännu idag, åtta månader efter orkanen Katrina, måste de flesta av områdets invånare övernatta i provisoriska nödbostäder, berättar Judy.

Ingen olycka dock utan att den för med sig något positivt. När orkanen Katrina drog fram förstördes även hundratusentals kubikmeter skog runt omkring New Orleans. Debatten om alternativa energiformer har tagit fart efter de kraftiga oljeprishöjningar, som följde i orkanernas spår och som fortsätter stiga. Allt fler amerikanare har därför börjat lyssna på bioenergin förespråkare, som anser att Louisianas och Mississippis skadade träd kan idag förvandlas till 50,000 megawatt förnyelsebar energi. De flesta hamnar i Louisiana och Mississippi, som drabbades av orkanerna Katrina och Rita, har nu återtagit full eller nästan full verksamhet. Det framgår av en färsk undersökning, som nyligen offentliggjordes av amerikanska förbundet för landets hamnmyndigheter (AAPA). Återuppbyggnaden har också skapat nya arbetsplatser längs hela kustregionen väster och öster om New Orleans. Få jobb går dock till de främst drabbade invånarna i området. Däremot bygger tusentals arbetare och VA-tekniker från hela USA och även Europa nya hus respektive sanerar försörjningsanläggningar i regionen. Det blir dock mycket som inte kommer att återställas i tidigare form. Det gäller framförallt kommunikationer, byggnadsteknik och planering och placering av framtida bostadsdområden. Markku Björkman

klar

Artikellänk är kopierad

Stockholm Mona Johansson
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro