ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Nu har Marcus Birro äntligen blivit pappa

Peter Lindholm · 5 Feb 2009
Uppdaterad 15 Feb 2011
I går morse blev Marcus Birro äntligen pappa, efter ”två katastrofer” då han och sambon Jonna förlorat sina väntade barn.

I går morse blev Marcus Birro äntligen pappa, efter ”två katastrofer” då han och sambon Jonna förlorat sina väntade barn. Foto: privat


klar

Artikellänk är kopierad

Efter att ha förlorat två barn i för tidig födsel blev Marcus Birro äntligen pappa i går. En och en halv timme efter nedkomsten på Vrinnevisjukhuset i Norrköping meddelade han stolt på sin blogg: ”08.44 föddes världens vackraste son. Barn och mamma mår fint.”– Han ser ut som en liten docka, med mycket kol-svart hår. Han har mina ögon och Jonnas näsa och mun. Det är mest Jonna, det är det som gör skönheten i det hela, berättar Marcus Birro. Du har tidigare skrivit om sorgen att vara ofrivilligt barnlös i boken ”Svarta vykort – En bok om tröst”. Hur kännns det nu?– Det känns som att vara så nära gränsen till overkligt man kan komma. Väldigt, väldigt omtumlande.

Det här måste vara landets mest officiella förlossning. Du skrev till och med ut klockslaget i förväg på din blogg.– Ja, haha. Fast det var inte tanken från början.  Vi har liksom haft öppna spjäll, både jag och Jonna, med det vi skrivit i våra bloggar och böcker. Det började med någon form av tröst för människor som varit med om samma sak. Sedan fortsatte vi att vara öppna med våra drömmar och vår längtan.

Du var på kyrkogården kvällen före förlossningen. Kände du att Dante och Liten var närvarande i det här?– Jag har inte varit i minneslunden på ett tag, så det kändes liksom helt nödvändigt och viktigt att få sitta och prata med dem lite om att det skulle komma ett syskon. Men att de var först ändå.

Finns det något slags rädsla kvar?– Oh ja. Jag var väl glad i två tre timmar, haha. Sedan började jag: ”Vad han rosslar konstigt! Ring på läkaren!” ”Det är normalt”, sa han. ”Men tårna då, ser inte de lite konstiga ut?” ”Nä, det är bra.”

Visste du på förhand att det skulle bli en pojke?– Ja, det visste jag.

Då har ni lekt med olika arbetsnamn ganska länge?– Ja, jag försöker ju få in Totti  (efter den italienske fotbollspelaren Francesco Totti, reds anm), men det har stött på ganska våldsam patrull. Men något italienskt ska det bli i alla fall, men det ska funka här i Sverige och Finland också.

Men jag antar att du redan står beredd med en fotboll?– Oh, ja! Jag har köpt en Tottitröja i miniformat, en Romatröja. Den ska på i helgen!

Du har i olika sammanhang talat varmt om den humanistiske komikern Tage Danielsson. Är du medveten om att din son har samma födelsedag som han?– Det visste jag faktiskt inte, är det så? Fan vad grant! Det är ju klockrent! Coolt! Jag måste in och berätta för Jonna. Det är en hjälte!

”Bloggpriset var stort också”

Från prettopoet till folkkär fotbollsbloggare. Det har varit en händelserik vecka för Marcus Birro. Först Aftonbladets stora bloggpris för sin fotbollsblogg och nu pappa.– Ja, men det ena väger ju lite tyngre. Men bloggpriset var stort också. Jag blev väldigt glad för det, framför allt för att det var läsare som röstade. Det är ju roligt för jag bloggar ju för Expressen, säger Marcus.Men nu fick du inget diplom.– Nej, haha, men många lyckönskningar. I går (läs: i förrgår) fick Jonna 350 välgångsönskningar på sin blogg, och jag fick över 200 mejl och telefonsamtal från folk jag aldrig träffat. Det är helt obegripligt.

klar

Artikellänk är kopierad

Peter Lindholm
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro