ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Ny metod ska ge snabbare dna-test

Per-Ola Mjömark · 14 Okt 2009
Uppdaterad 14 Feb 2011
Jan Linnros arbetar för att förbättra tekniken bakom dna-sekvensering.

Jan Linnros arbetar för att förbättra tekniken bakom dna-sekvensering.


klar

Artikellänk är kopierad

Snart kan det bli både enklare och billigare att titta på dna. Dagens gentester på nätet ”bondfångeri”. Nya nanotekniken ger bättre behandlingar

Snart står gentekniken inför ett kommersiellt genombrott. Det tog mer än ett decennium att katalogisera den mänskliga arvsmassan och dess 3 miljoner baspar. I dag går det mycket snabbare. Men ett dna-test kan fortfarande ta flera veckor att genomföra. Något som bland annat beror på att kromosomerna som huserar i den genetiska datan måste brytas upp i mindre delar av praktiska skäl. I framtiden kan det gå betydligt snabbare. – Den första kartläggningen av arvsmassan tog 15 år, nu är vi nere på åtta veckor. Om två eller tre år kommer det att ta en dag. Det blir mer som en rutinverksamhet, säger Joakim Lundeberg som är professor i molekylärbiologi på Kungliga Tekniska högskolan (KTH).

Det amerikanska företaget IBM tillkännagav i förra veckan att man har planer på att utveckla en dna-sekvensmaskin i nanoskala. Den ska kunna kartlägga en människas arvsmassa både snabbare och till en lägre kostnad. Tekniken går i korthet ut på att man borrar nanostora hål i datorliknande chips. Därefter för man dna-strängar genom dem för att läsa av informationen som finns i deras genetiska kod.

En kartläggning över någons arvsmassa som tidigare kostat miljoner kan om bara några år reducerats till att kosta några tusenlappar.

Teknikutvecklingen kan leda till att det blir enklare att behandla sjukdomar. Det man jobbar med just nu är att sätta ihop alla teknikdelar till en fungerande enhet. Därmed blir det praktiskt möjligt att kartlägga sjukdomsgener hos patienter med effektivare behandling som följd. – Exempelvis ska det gå att jämföra två patientgrupper, en som har en särskild sjukdom och en som inte har det. Sedan sker en analys som hittar den minsta gemensamma nämnaren som skiljer mellan de två, förklarar Joakim Lundeberg. ­

En förenklad dna-­sekvensering leder till att fler får tillgång till information om sin arvsmassa. I dag är det både dyrt och krångligt att genomgå ett dna-test. De gentester som under några år har sålts för motsvarande 6 000 kronor över internet är Joakim Lundeberg skeptisk till då det handlar om ofullständiga kartläggningar. – Till viss del är det bondfångeri då det är vissa bestämda positioner i arvsmassan som plockas ut.

Det går snabbt att göra, men är samtidigt en kartläggning av en tusendels promille av arvmassan. Det som sedan säljs är en grov uppskattning av olika sjukdomsrisker.

Svenska forskare skapar nanoporer

Även i Sverige arbetar man på att förbättra tekniken bakom dna-sekvensering. I Kista försöker professor Jan Linnros skapa nanoporer som är tillräckligt små för att enbart släppa igenom vissa molekyler.

Nanoporer är membran med hål i som är tillräckligt små för att fånga upp större molekyler. Tekniken kan bland annat användas för att kartlägga människans arvsmassa. Men dit har inte utvecklingen kommit än. – Vi håller på att utveckla tekniken för att göra nanoporer nu. Men det kommer att ta flera år eftersom de ska vara två nanometer i diameter. I dagsläget kan man med en elektronstråle rita nanoporer som är mellan 10 nanometer och 20 nanometer, säger Jan Linnros som är professor i fasta tillståndets elektronik på Kungliga Tekniska högskolan (KTH).

I stället för att använda sig av en elektronstråle, utnyttjar forskarna en elektrokemisk etsningsmetod. något som snabbar upp tillverkningen avsevärt.– Den elektrokemiska processen är bra för den kan tillverka miljontals hål på en och samma gång, förklarar Jan Linnros.

När tekniken är förädlad kan man läsa av vilket baspar det är som passerar membranen. Nästa generations dna-sekvensering kommer att gå mycket snabbare än vad tekniken förmår i dag. Och det är en teknik som tidsmässigt inte ligger speciellt långt borta.–Jag skulle gissa att vi är där om några år bara, säger Jan Linnros.  per-Ola Mjömark

Analys

Magnus Persson – forskare på Healthcap

Detta är ett intressant område, det finns både en framtid och en marknad för teknologin. I Sverige finns en massa spännande forskning inom grenen. Hos riskkapitalbolag finns naturligtvis ett intresse att titta på det här.

Utvecklingen går rasande fort framåt och det utvecklas fortfarande teknologier som på ett allt billigare sätt kan sekvensera allt större genom.

Jag tror att framtidens marknad för dna-sekvensering kommer att vara väldigt kostnadsfokuserad. Det måste gå snabbt och man måste även kunna hantera stora mängder information till ett bra pris.

klar

Artikellänk är kopierad

Per-Ola Mjömark
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro