ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Nytt tillhåll för riktigt dekadenta

Jonas Cramby · 18 Apr 2013
Uppdaterad 18 Apr 2013
Tweed är en dekadent oas i den snusförnuftiga stockholmska samtiden, tycker Jonas Cramby.

Tweed är en dekadent oas i den snusförnuftiga stockholmska samtiden, tycker Jonas Cramby. Foto: LOTTA BERGSETH


På Tweed sitter du bekvämt i en stor fåtölj, äter fet mat och dricker läcker sprit. Dekadens är ledordet för Djurets nya innerficka”.

klar

Artikellänk är kopierad

Om man går förbi receptionen till Victory Hotel i Gamla stan hittar man numera Tweed – restaurang Djurets nyöppnade spritbar och bakficka. Eller kanske ska man kalla det, som på deras hemsida, en innerficka i stället? För det här verkar vara ett projekt som ligger den alkoholromantiska krögaren Daniel Crespi nära hjärtat. 

Tweed är nämligen en liten dekadent oas mitt i den snusförnuftiga samtiden. Drinklistan består av ett litet, men mer än anständigt, utbud hantverksöl, en mängd klassiska drinkar, noga utvalda digestifer, gott om glasvin och en 14 000 flaskor stor vinkällare att botanisera bland. De har en välfylld humidor och inredningen är så full av tartanrutor, livbojar, sammetsdraperier, gamla galjonsfigurer och mahogny att det känns som att ta en drink i Sven Bertil Taubes walk in closet.

Eftersom Tweed först och främst är en (väldigt bekväm) bar så är det också maten som följer drickat, i stället för tvärtom. Menyn består av canapéer, utvalda ostar och plockmat såväl som ett par större, fetare rätter för dig som behöver något att suga upp alkoholen med innan hemgång. Toasten, till exempel, kostar 150 kronor och består av ett halvt rostat märgben (det typ fetaste som finns) på en smörstekt brioche – och för bara 750 kronor till går den att få med störcaviar också. Väldigt dekadent. 

Denna härliga anything goes-stämning får mig att strunta i konventionerna och äta och dricka precis det jag känner för NÄR jag känner för det: så jag inleder med en vacker Old fashioned till samtliga av husets charkuterier innan jag går över till ett par flaskor danskt hantverksöl till en ganska så fantastisk tartar-canapée med lökring på rågbröd. 

Efter en rejäl stänkare av en 10-årig Rip Van Winkle – en legendariskt svåråtkomlig bourbon som anses vara en av världens bästa av såväl Anthony Bourdain som Momofukukrögaren David Chang – känner jag mig bara tvungen att proppa i mig en av systerkrogens Pubologis berömda hamburgare för 195 kronor. 

Vilket jag, naturligtvis, gör rätt i.

Till dessert skippar jag dock den 200-kronors marängsvissen utan går i stället upp till innergården för att njuta av ett glas portvin, en Cohiba robusto, lite kubansk jazz och en massa alkohol- romantik.

klar

Artikellänk är kopierad

Jonas Cramby
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro