ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Ökade klyftor i folkhälsa – lågutbildade lever 6 år kortare

Malin Jansson · 16 Mar 2018
Uppdaterad 16 Mar 2018
De utan gymnasial utbildning röker mer och har större problem med sömn i jämförelse med andra utbildningsgrupper.

De utan gymnasial utbildning röker mer och har större problem med sömn i jämförelse med andra utbildningsgrupper.


Regeringens mål är "att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation". Men Folkhälsomyndighetens årliga rapport visar att trenden går åt motsatt håll. De flesta får ett allt bättre liv – men de som redan lever under svåra livsvillkor halkar efter.

klar

Artikellänk är kopierad

Sundare levnadsvanor, högre inkomster och ett längre och mer innehållsrikt liv. Folkhälsan utvecklas positivt för de flesta. Men det finns en kategori som inte hänger med i utvecklingen, varnar Folkhälsomyndigheten i sin årliga rapport för 2018 – den socioekonomiska grupp som redan har det världigt tufft.

Inkomstskillnaderna har ökat kontinuerligt sedan 1980-talet, och de utan gymnasieutbildning har halkat efter mer än övriga. Lågutbildade har en lägre sysselsättningsgrad och en större andel lever i långtidsarbetslöshet, något som i sin tur påverkar gruppens levnadsvanor och livsvillkor i stort.

– Det påverkar hälsan både direkt och mer indirekt. Att leva under långvarig ekonomisk press kan leda till ständig stress som kan ha en inverkan. Men hälsan påverkas också av försämrade möjligheter att leva ett sunt liv, säger Karin Engström, utredare på Folkhälsomyndigheten.

De med förgymnasial utbildningsnivå har en mer stillasittande fritid, de lider i högre utsträckning av övervikt och fetma. De röker mer, har större problem med sömn och en betydligt högre självmordsfrekvens, visar myndighetens rapport.

Karin Engström är utredare på Folkhälsomyndigheten.
Karin Engström är utredare på Folkhälsomyndigheten.Foto: Privat

Medan medellivslängden ökat för alla utbildningsgrupper sedan 2006 har utvecklingen för dessa stagnerat. I dag väntas de 30-åringar som inte har någon gymnasieutbildning att dö hela 6,2 år tidigare än de med en högre utbildning.

– Vi vet sedan tidigare att det finns stora skillnader mellan grupper, men den här siffran på 6,2 år är väldigt hög. Man talar ofta om skillnaden i medellivslängd mellan kvinnor och män, men det här visar att från vilken socioekonomisk grupp man tillhör har större betydelse, säger Karin Engström.

Regeringens mål är ”att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation”. Men Folkhälsomyndighetens rapport visar således att utvecklingen går åt motsatt hål.

– Det finns inte mycket som tyder på att klyftorna minskar, och om man vill jämna ut hälsoklyftorna i framtiden behöver man förbättra livsvillkor och levnadsvanor för de som har sämst hälsa idag, säger Karin Engström.

pil
Mer ur rapporten:

Andelen personer utan gymnasial utbildning utgör en mindre grupp i dag (cirka 20 procent) jämfört med för ett par decennier sedan (cirka 40 procent). Marginaliseringen gör gruppen mer utsatt på arbetsmarknaden och sannolikt även i andra sociala och ekonomiska avseenden.

För alla de större dödsorsakerna är den förtida dödligheten högre bland personer med förgymnasial utbildningsnivå än de med eftergymnasial – och skillnaderna mellan utbildningsgrupperna ökar 2006-2016 för död i till exempel lungcancer och yttre orsaker.

Redan som barn är dödlighetsrisken högre bland dem vars mödrar inte läst på gymnasiet, jämfört med barn till mödrar med en hög utbildningsnivå.

Antalet självmord är dubbelt så hög i gruppen lågutbildade, 22 per 100 000 personer begår suicid. Det kan jämföras med 10 per 100 000 bland de med en högre utbildning.

Källa: Källa: Folkhälsomyndigheten

klar

Artikellänk är kopierad

Malin Jansson
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro