ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

ANNONS

Ovanligt att ensamstående män adopterar: Mattias, 50: "Bästa jag gjort"

Alexandra Andersson · 10 Nov 2018
Uppdaterad 10 Nov 2018
Mattias Nystrand adopterade Adrian från Panama, och Patric Nilsson står i kö mot Indien.

Mattias Nystrand adopterade Adrian från Panama, och Patric Nilsson står i kö mot Indien. Foto: Privat


Varje år är det flera ensamstående kvinnor som väljer att adoptera – något som däremot är väldigt ovanligt bland män. Patric Nilsson, 39, står just nu i kö via Adoptionscentrum, och Mattias Nystrand, 50, fick träffa sin son Adrian för fyra år sedan. "Att män har en barnlängtan kan en del tycka är konstigt", säger Mattias.

klar

Artikellänk är kopierad

– Jag tycker att det är märkligt att vi inte är fler. Det finns många tjejer som längtar efter barn även om de inte är i en relation, och rimligen borde killar känna samma sak. För mig är det här det mest självklara i hela världen, säger han.

Så länge Patric kan minnas har han varit säker på att han vill adoptera. Han är själv adopterad från Indien, och har genom sitt arbete haft möjlighet att besöka många barnhem. För två år sedan vände han sig till Socialtjänsten för att påbörja en utredning, men beskedet han till en början fick var nedslående.

– Jag fick höra att jag med stor säkerhet skulle bli godkänd – men att jag inte skulle få ett barn.

Till en början övervägde Patric att ge upp sin dröm om att bli pappa, men efter att ha fått kontakt med en annan anställd på Socialtjänsten fick han en helt annan bild: Det var visst fullt möjligt att som man adoptera på egen hand.

– Socialsekreterarna som sedan gjorde min utredning var helt fantastiska, och nu står jag i kö mot Indien. Men hade jag låtit mig bli nedslagen av det första samtalet hade jag aldrig gjort det här.

Finns fördomar

Patric Nilsson, som idag är presschef på UD, har ett flertal gånger pratat öppet om att han vill adoptera som ensamstående man. Till en början varnades han för allmänhetens reaktioner, men enligt Patric har responsen varit övervägande positiv. Däremot tror han att det finns många förutfattade meningar om ensamstående män som väljer att skaffa barn utan en partner.

– Man kanske tror att det skulle vara svårt för en man att ta hand om ett barn och så vidare. I de bästa av världar kanske ett barn skulle må bäst av att ha två föräldrar, men samtidigt ­– om man dömer ut någon på grund av någon är ensam – då har man inte sett mycket utanför sin egen värld, säger han.

– Det är klart att jag förstår att det kommer bli tufft. Det är så stora beslut att fatta själv, att vara två är ibland lite enklare. Men mina vänner är helt fantastiska, och familjen är också väldigt uppmuntrande.

Att så få ensamstående män i Sverige idag adopterar tror Patric delvis beror på att man inte ser på det som en möjlighet.

– Många tänker nog att familjelivet börjar när man träffar en partner, och få män pratar om adoption som ett alternativ. Det finns nog en rädsla för att ta det steget som ensamstående kille.

Tre år lång process

En av de män i Sverige som har gått igenom adoptionsprocessen är Mattias Nystrand, 50, som bor i ett samhälle norr om Jönköping. Han är utbildad barnskötare och har även jobbat som musiklärare för barn. De första tankarna på att adoptera kom när han var i Panama på ett konsultarbete för 18 år sedan.

– Flera år senare var jag i ett särboförhållande där vi inte kunde få barn, och jag bestämde mig för att jag inte var beredd på att släppa drömmen om att få ett själv, säger han.

”Du kan alltid ansöka, men jag tror att dina chanser är relativt små”, var vad Mattias först fick höra när han vände sig till familjerätten för att påbörja sin utredning om att bli förälder. Enligt Mattias hänvisade de bland annat till hans ålder.

– Man ska inte ha fyllt 43 år, och jag var 42 då. Det är klart att de inte skulle våga säga att det var för att jag var man, säger han.

Efter en process på tre år blev Mattias till slut godkänd för att få adoptera, och i april 2014 fick han samtalet han hade längtat efter: Det fanns en sexårig pojke i Panama som väntade på honom.

Den 17 juni samma år träffades Mattias och Adrian för första gången.

– Det var fantastiskt. Adrian var förberedd på att jag skulle komma. Han kom mig till mötes, och i och med att jag är spanskspråkig kunde han kommunicera med mig direkt, berättar han.

– Han sa: ”Hej pappa, jag har väntat på dig, kom så ska jag visa något”. Det var ett stort gosedjur, en tiger i naturlig storlek som de hade på barnhemmet.

”Kan tycka det är konstigt”

Idag är Adrian tio år och går i tredje klass. På fritiden ägnar han sig åt scouterna och gymnastik, och varje torsdag har Mattias och Adrian en ”far och son”-dag där de hittar på roliga saker tillsammans.

– Jag försöker skapa en struktur för Adrian i livet så att han ska känna sig trygg. Som liten fick han flytta mellan tre olika barnhem, vilket såklart har skapat en osäkerhetskänsla. Han måste veta att jag inte ger upp på honom, säger Mattias.

Som ensamstående förälder, och framförallt man, har Mattias ibland känt sig ensam och beskriver sig själv som ”någon slags icke-kategori” – det finns ingen annan som du.

– Jag känner många ensamstående som har adopterat, nästan uteslutande kvinnor. Det finns fördomar även mot kvinnor som väljer att adoptera som ensamstående – däremot är det mer accepterat att en kvinna med sin biologiska klocka skaffar barn på egen hand. Men att som man ha en barnlängtan kan en del tycka är konstigt, säger Mattias och fortsätter:

– För mig är det självklart att både män och kvinnor har en längtan efter att få bli förälder: efter att få lämna spår efter sig, att ge avtryck och hitta någon man får slösa kärlek på. Det här är det bästa jag har gjort i mitt liv, och jag är väldigt glad över den möjligheten.

pil
Få män adopterar

2017 genomfördes 13 adoptioner till ensamstående kvinnor genom Adoptionscentrum – en partipolitisk och religiöst obunden förening. Totalt förmedlades 142 adoptioner.

Enligt Lotta Bergkrantz, kommunikatör på Adoptionscentrum, är det väldigt få ensamstående män som ansöker om att få adoptera.

– Det händer inte ens en gång om året. Men proceduren för dem är densamma. Det är inte svårare för en ensamstående man att gå igenom adoptionsprocessen jämfört med en ensamstående kvinna, säger hon.

Adoptionscentrum har flera adoptionskontakter som tar emot ansökningar från ensamstående. Länder som är öppna för ensamstående tänker sig i första hand att den sökande är en kvinna, men det har förekommit att Adoptionscentrum förmedlat adoptioner till ensamstående män.

Några av dessa länder jämställer ansökningar från par och ensamstående, medan andra i första hand väljer två föräldrar till barnen. Det medför att ensamstående i ännu högre grad än par behöver vara beredda på att ta emot ett barn med kända särskilda behov och/eller ett äldre barn.

klar

Artikellänk är kopierad

Alexandra Andersson
[email protected]
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro