ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Per Erik gjorde TCO:s märkning till standard

Carin Hedström · 25 Apr 2007
Uppdaterad 16 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

TCO-MÄRKNING. Ett litet klistermärke med fackföreningen TCO:s logga finns som miljömärkning på 500 miljoner dataskärmar över hela världen. Och nu kommer boken om hur det hela började.

Per Erik Boivie, i dag egen företagare och konsult, är mannen bakom både boken och märket. Ett starkt arbetsmiljöintresse gjorde att han som ombudsman på TCO redan på 80-talet lyckades driva igenom att TCO skulle få börja testa bildskärmar. Resultatet blev ”bildskärmsprovaren”, en checklista där enskilda medarbetare kunde bedöma skärmens funktion och ergonomi och därefter skicka in resultatet till tillverkaren. – På 70-talet var det ett starkt fokus på att klara allt lagstiftningsvägen, men jag var en folkrörelsemänniska och övertygad om att det var först när leverantörerna kände tryck från konsumenterna som det skulle hända något, säger han. Men skepsisen, både inom fackföreningsrörelsen och hos tillverkarna, var stor. Facken tyckte att man fråntog skyddsombuden deras roll, medan de stora amerikanska företagen såg det som absurt att ett fackförbund i ett litet land skulle sätta normer som skulle styra deras tillverkning. De märkningar som fanns tidigare var nationella, men Per Erik Boivie ville inte nöja sig med det, han ville få till en global märkning och lyckades knyta till sig både Naturskyddsföreningen och Nutek för att få större kraft bakom arbetet. – Trots motstånd byggde vi upp en legitimitet och ett förtroende hos flera leverantörer. De uppfattade oss som seriösa och som representanter för deras användare. Nokia var först ut, sedan kom Eizo. Och för dem var ju det här ett bra sätt att få fram underlag för utveckling. Och TCO-märkningen har givit påtågliga miljöresultat, enligt Per Erik Boivie. – Forskare har räknat ut att utsläppen av bromerade flamskyddsmedel, som användes på skärmarna från början, minskat med 50 000 ton, och att energi motsvarande fyra svenska kärnkraftsreaktorer har sparats bara under 2006. Och det är nog en av slutsatserna i boken – att det faktiskt går att förändra, men att det tar lite tid.

klar

Artikellänk är kopierad

Carin Hedström
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro