ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Pillret som frigjorde kvinnan

TT · 28 Apr 2014
Uppdaterad 28 Apr 2014

Sex för nöjes skull. En självklarhet i dag, betydligt svårare förr. Framför allt för kvinnor. För 50 år sedan kom pillret som förändrade allt.

klar

Artikellänk är kopierad

Barbro Westerholm var 31 år och jobbade som läkare på Medicinalstyrelsen, då myndigheten godkände p-pillret.
Barbro Westerholm var 31 år och jobbade som läkare på Medicinalstyrelsen, då myndigheten godkände p-pillret.Foto: TT

Piller som säljs på svarta marknaden i Kungsträdgården i Stockholm.

Tankarna går till knark eller illegala dopningspreparat, men då – 1964 – handlade det om p-piller.

Fyra år tidigare hade de första p-pillren introducerats i USA. I Sverige gick det betydligt trögare. Här var tabletterna endast godkända som ett medel mot svåra menstruationsblödningar, inte för att förhindra oönskade graviditeter, vilket hade skapat ett starkt sug efter dem.

– Det är nog svårt för dagens kvinnor att föreställa sig hur otroligt ångestbefriande det var när p-pillren till slut godkändes, säger Ingrid Frisk, barnmorska och sakkunnig på Rfsu.

En som minns är riksdagsledamoten Barbro Westerholm, då en 31-årig läkare på apoteksenheten på dåvarande Medicinalstyrelsen. Hon beskriver två olika sorters liv, ett före och ett efter p-piller.

– Det jag kommer ihåg var denna ständiga rädsla för att bli gravid. Hur man oroade sig för mensen varje månad. Det är svårt att förstå i dag, den skam och skuld som var förknippad med att få barn utanför äktenskapet på den här tiden. Det hämmade så otroligt mycket. Om du gick i skolan och blev gravid var du tvungen att sluta, för att inte tala om alla som dog varje år på grund av illegala aborter.

Men trots en stark opinion vägrade myndigheterna att godkänna pillren som preventivmedel.

Den främsta anledningen, enligt Barbro Westerholm, var neurosedynskandalen som fortfarande fanns i färskt minne. Det vill säga då läkemedlet Neurosedyn skrevs ut till gravida kvinnor med svåra fosterskador som följd. Detta fick aldrig hända igen, helt enkelt. Friska kvinnor skulle inte behandlas med läkemedel.

Men där fanns också en moralism som hade funnits med i bilden i tiotals år, ända sedan 1900-talets början då ett kontrollerat barnafödande för första gången hade börjat diskuteras på allvar.

Framför allt i USA där sjuksköterskan Margaret Sanger redan 1912 myntade begreppet "birth control" (födelsekontroll). Tillsammans med biologen Katherine McCormick kom Sanger senare att initiera den forskning som resulterade i det första p-pillret.

– Men ända fram till 1938 var det förbjudet att ens informera om preventivmedel i Sverige. Det säger något om hur känsligt det var, säger Ingrid Frisk.

För vad skulle inte kunna hända om kvinnors sexualitet släpptes ut på grönbete? Sex med vem man vill, när man vill – utan vare sig konsekvenser eller ansvar. Sex bara för nöjes skull. Hemska tanke!

Barbro Westerholm hörde talas om svartförsäljningen i Kungsträdgården, något hon berättade för sin chef. Det blev droppen. I maj 1964 tillät svenska myndigheter för första gången att tabletterna skrevs ut som preventivmedel.

– Det var en enorm befrielse. Försäljningen sköt upp i molnen. Snart använde en halv miljon svenska kvinnor p-piller. Det är lätt att glömma hur många liv som dessa piller har räddat, framför allt utomlands, eftersom antalet illegala aborter minskade kraftigt, säger hon.

Men allt var inte rosenrött. Snart insåg man att tabletterna kunde resultera i både blodproppar och cancer, framför allt i början då hormonhalterna i pillren var höga. I dag används femte generationens piller – av 100 miljoner människor världen över.

klar

Artikellänk är kopierad

TT
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro