ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Prästen, litteraturvetaren och streamern – därför är skräck nödvändigt

David Peterson · 2 Nov 2018
Uppdaterad 2 Nov 2018

Foto: Pressbild/Magnus Aronson/Alexander Zetterberg


Halloween tycks ha cementerats i den svenska almanackan, trots att nästan ingen verkar veta när skräcken högtid verkligen infaller. Men dess popularitet har ständigt ökat. Samtidigt finns det en stor fascination för skräck överlag. Från deckare till skräckspel. Men varför blir vi rädda? Och vad är egentligen skräck?

klar

Artikellänk är kopierad

Prästen Cristina Grenholm, litteraturvetaren Yvonne Leffler och skräckstreamern Emma ”Kyathil” Dirnberger, som sänder live på nätet när hon spelar skräckspel, har alla olika svar. Men de enans i att både skräck och rädsla är något nödvändigt.

Emma Dirnberger menar att skräckens popularitet beror på flera saker.

– Vi gillar nog helt enkelt adrenalinet som vi får av att bli rädda. Sen har i alla fall spelen blivit läskigare med ny teknik, säger hon.

Skräck som underhållning

Hon tycker att den skräck som spelen utsätter henne för har gjort att hon klarar av andra mer eller mindre läskiga situationer bättre.

– Att ta sig igenom spelen blir som en utmaning. Det handlar om att visa för omvärlden att man är stark och kan ta sig igenom det. Man blir bättre på att hantera pressade situationer. Jag reagerar inte längre på samma sätt i de situationerna, inte för att det är några skräcksituationer, utan snarare generella stressiga situationer, säger hon.

För många räcker det med att se någon annan spela skräckspelen. När Emma Dirnberger spelar kan ett hundratal människor titta på via streamingkanalen. När de riktigt stora skräckprofilerna spelar kan hundratusentals titta för att se deras reaktioner.

– Många som tittar kanske inte vågar spela själva och det finns en poäng i att se någon annan bli rädd. De tycker det är roligt på när andra blir rädda men själva pallar de inte. Det blir för mycket när de utsätter sig för det själva, säger Emma Dirnberger.

Outlast 2 är ett av de populärare skräckspelen.
Outlast 2 är ett av de populärare skräckspelen.Foto: Press

Behov ökar med trygghet

Att fascination för skräck ökar just nu skulle kunna bero på att vi lever i en tid av relativ fysisk och social trygghet, menar Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Behovet av skräck verkar öka då. Särskilt när det finns stora sociala förändringar runt hörnet. Det kanske är just en sån tid vi befinner oss i nu med klimathot och politisk instabilitet. Under första och andra världskriget fanns det inte så mycket skräckfilm. Det var före och efter det kom skräckfilmer. Just under brinnande krig har man annat att syssla med och måste kanalisera sin skräck mot verkliga förhållanden. Men när vi är trygga har vi ett behov av att få utlopp för någon typ av inneboende rädsla eller ångest och det behovet verkar fiktiva berättelser fylla.

Även Yvonne Leffler tror att det finns mycket att lära från skräckgenren.

– Det är många som hävdar att vissa typer av skräckberättelser fungerar kontrafobiska. Vi kan närma oss någonting som vi upplever som obehagligt eller skrämmande. På det viset blir vi härdade och mer förberedda på att närma oss det i verkliga livet, säger hon.

Dracula är ett exempel på en skräckfigur som fortsätter att fascinera.
Dracula är ett exempel på en skräckfigur som fortsätter att fascinera.Foto: Press

”Varje tid har sin typ av monster”

Men genom åren har monstren förändrats. I de första skräckromanerna från 1700-talet är monstret ofta en maktfullkomlig feudalherre på ett slott eller en ensam munk på ett kloster.

– Varje tid har sin typ av monster. I dag kan det handla om att datorerna attacker. Och samtidigt har zombisar och vampyrer dykt upp i nya skepnader.

Inom Svenska kyrkan har man delvis släppt helvetet och djävulen och fokuserat om på de stora frågorna på jorden.

– Det vi blir rädda för är kaos och det okända. Där är klimathotet en sådan sak. Då är det viktigt att man inte ger upp. Tidigare har man använt bilden av helvetet för att människor ska inse att livet är på allvar och att det är av gud man kan söka räddningen, säger Svenska kyrkans kyrkosekreterare Cristina Grenholm.

Vad är skräck?

– Jag skulle säga att skräck är vår reaktion på det som är riktigt obehagligt. Det vi inte kan greppa. Kyrkans tro att det inte finns något mörker som är så hemskt att man inte kan tända ett ljus.

Skräcken behövs?

– Jag tror man kan lära sig av rädsla. Sen kan den också träffa väldigt fel. Jag tänker på alla barn som har blivit skrämda av kyrkans bilder och berättelser och kanske även av halloween. Det viktiga för kyrkans del är att vi tror att det goda har överhanden trots att det finns mycket hemskt i världen, säger Cristina Grenholm och fortsätter:

– Det kan vara bra att få möta det hemska i en lekfull form som när folk klär ut sig och att det samtidigt kan vara lätt att bli av med demonerna och zombisarna genom att man ger dem lite godis. Vi får lite distans till det samtidigt som vi får hjälp att sorterar i våra rädslor så att vi är rädda för rätt saker. Den som är rädd handlar ofta väldigt tokigt om det är av fel skäl.

Enligt Grenholm är det viktigt att vi pratar om det som skrämmer oss.

– Döden är jätteläskig. Den kan ta allt i från oss. Det verkar vara ett mänskligt behov att göra det konkret och att prata om det.

Grenholm tror att en förutsättning för att bli underhållen av skräck är att man inte lever under skräck.

– Bor man i ett land där bomberna faller blir man inte underhållen av skräck. Att vi har så mycket deckare i Sverige beror tydligen på att vi har det så bra. Det är lite av en lyx. Sen finns det nog en gräns där skräck som underhållning faktiskt kan bedöva, säger hon.

klar

Artikellänk är kopierad

David Peterson
David Peterson
[email protected]
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro