ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

hela denna artikel är en annons

Projekt återhämtning, del 1: Detta måste vi göra för att klara klimatmålen

Metro · 21 Mar 2019
Uppdaterad 5 Apr 2019

Foto: Fortum


Översvämningar, stormar, torka, smältande glaciärer, klimatflyktingar och svält. Den smärtsamma sanningen är att klimathotet blir allt mer verkligt. Det går inte att blunda längre. Vi har pratat med Per-Oscar Hedman som är kommunikationschef på Fortum Sverige om vad som krävs för att vi ska hinna ställa om i tid för att rädda vår jord.

klar

Artikellänk är kopierad

pil
Projekt återhämtning

I artikelserien ”Projekt återhämtning” kommer vi i tre delar gå djupare in på vilka utmaningar vi står inför, smarta innovationer och människor som jobbar med att göra vår planet renare.

FN:s klimatpanel IPCC publicerade 2018 en rapport där de varnade för kraftigt ökade klimatförändringar om den globala uppvärmningen blir två grader i stället för 1,5 grad. Den halva graden menar de är avgörande för jordens framtid.

– IPCC rekommenderar inte enskilda kraftslag för att tillgodose det växande energibehovet globalt, de tar däremot fram scenarier. Huvudscenariot, och flera av de alternativa, har tre gemensamma komponenter för att klara 1,5 graders-målet. Globalt kommer det krävas en massiv utbyggnad av förnybart, en ordentlig utbyggnad av kärnkraften och ett storskaligt införande av infångning och lagring av koldioxid. Detta måste ske parallellt, säger Per-Oscar Hedman, kommunikationschef på Fortum.

– Det finns många viktiga frågor och det är viktigt att man inom varje område tittar på vad man kan göra som ger bäst effekt, sen gör man det först. Efter det kan man ta de andra frågorna och samtidigt hela tiden jobba med teknikutveckling. Låt oss börja med de lägst hängande frukterna inom varje område, fortsätter Per-Oscar Hedman

Många svåra utmaningarEn av de stora utmaningarna är att ställa om energisystemet till att bli fossilfritt. Efterfrågan på el har ökat i takt med att människor får det bättre och i många delar av världen innebär det att man måste använda smutsig el för att kunna förse behovet.

– Det som händer är att vi ser en rekordökning av utbyggnad av förnybart, men det täcker inte den årliga ökningen av efterfrågan och behovet. Därför är det viktigt att göra de förändringar som gör störst skillnad snabbast, vilket den utbyggnad av solkraft i Indien som vi genomför är ett bra exempel på, säger Per-Oscar Hedman.

– Sen måste vi bli mer varsamma med våra resurser och vi måste återanvända material i mycket större utsträckning. Det är den andra utmaningen.

”Alla bidrag räknas”Som privatperson är det viktigt att titta på sin egen livssituation. Du kan kanske göra något, en annan kanske inte kan göra lika mycket och en tredje kanske kan göra mycket mer. Men alla bidrag räknas.

– Det man kan göra som privatperson är att titta på de delar av klimatpåverkande energianvändning som man har. Där är transporter viktigt, det är inget snack om saken att det spelar roll om man går över till el. 93 procent av transportsektorns utsläpp kommer från vägtrafiken, så börja med det vi faktiskt själv kan göra. Förutsättningarna ser olika ut och det krävs ett regelverk som gör det rimligt för att kunna göra förändringen.

En grönare industriEnligt Per-Oscar Hedman gör svensk industri väldigt mycket redan i dag, och de har även ett bra utgångsläge eftersom 98 procent av den svenska kraftproduktionen redan är fossilfri.

– Det industrin gör är att gå in och titta på sina processer och titta på hur de kan minska sin klimatpåverkan. Ett exempel är SSAB som nu gör försök med att ersätta kol med vätgas i själva tillverkningsprocessen. Om det lyckas kommer det ge stora effekter eftersom de, trots att de är världsledande, faktiskt är Sveriges största enskilda källa för koldioxidutsläpp. Industrin har tillsammans med Fossilfritt Sverige jobbat med en färdplan för hur industrin ska bli klimatneutral till 2045 och det är förstås enormt betydelsefullt, inte minst för att lösningarna i sig även kan bli nya exportsuccéer och därmed hjälpa till på andra håll i världen.

”Motsvarar utsläppen från 60 000 bilar per år”En av slutsatserna i IPCC:s rapport 2018 var att vi måste börja fånga in koldioxid från atmosfären om vi ska kunna avvärja klimathotet och klara 1,5 graders-målet. Det är en tuff utmaning, men inte omöjlig.

CCS, Carbon Capture and Storage, är en teknik som innebär att man reducerar processutsläppen från industrin genom att fånga in och lagra koldioxid. Det fungerar som så att man fångar in koldioxidutsläppen från en anläggning och sedan lagrar man den på ett så stort djup i marken att den övergår till fast form. Detta är en teknik som har prövats på olika håll i världen och där Norge nu satsar för om möjligt utveckla det till en ny näring. Två olika projekt har startats, ett av dessa är vid Fortum Oslo Värmes kraftvärmeverk Klementsrud. Testerna visar att man med tekniken kan fånga in 90 procent av koldioxiden. CCS är en teknik som är nödvändig om vi ska lyckas nå målet enligt IPCC.

– Tillsammans kommer de två anläggningarna i Norge att fånga in 400 000 ton koldioxid om året, det motsvarar utsläppen från 60 000 bilar. Gör man det i stor volym kommer det ge väldigt stor effekt, säger Per-Oscar Hedman.

Behövs politiska beslut i miljöfrågornaPer-Oscar Hedman menar också att det måste tas politiska beslut i frågor som exempelvis pris på utsläpp, gemensamma regelverk med mera.

– Det vi har sett hittills är att om styrmedlen är marknadsbaserade så kommer de åtgärder som är mest kostnadseffektiva genomföras och med tanke på hur fort utvecklingen går inom många områden så kommer vad som är mest kostnadseffektivt förändras över tid. Då kan inte styrmedlen peka på en speciell teknik. Historien visar också att det är politiskt svårt att hålla fast vid styrmedel som inte riktar sig till en speciell teknik eller lösning, men i det läge som vi är så behöver vi hålla fast vid den principen – helt enkelt därför att det driver mot att hela tiden göra det som ger mest klimatnytta för de satsade resurserna.

Läs mer om Fortums hållbarhetsarbete här!

klar

Artikellänk är kopierad

Metro
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro