ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Pytonormar kan hjälpa anorexisjuka

TT · 6 Okt 2008
Uppdaterad 15 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Steget mellan en pytonorm och en anorexisjuk människa kan tyckas stort.Ändå hoppas forskare att studier av pytonormens smått fantastiska matsmältning kan bli till nytta för både anorexisjuka och andra med tarmskador.

I källaren under zoofysiologiska avdelningen på universitetet i Århus ringlar mer än 40 pytonormar runt i lådor.

Till skillnad från människan, som måste äta ofta och relativt lite åt gången, klarar sig pytonormen även om den bara får mat några enstaka gånger om året. Det finns exempel på pytonormar som vägrat äta i fångenskap, men ändå överlevt i mer än två år.När det väl är matdags kan den å andra sidan smäcka i sig ett byte som väger mer än den själv gör. En stor pyton kan i extrema fall svälja en hel människa.

De danska forskarna har tagit reda på hur. På mindre än ett dygn kan ormens tarmstorlek fördubblas och det sker inte genom celldelning, utan genom att tarmcellerna blir större.

Under matsmältningen växer ormens hjärta och lungor och syreupptagningen tiodubblas samtidigt som pulsen ökar från 25 till 50 slag i minuten. Forskarna tror att detta styrs från tarmen, som sänder ut signalämnen, hormoner, som påverkar hjärtat direkt.– Det är spännande att matsmältningsorganen tycks ta över kontrollen över kroppen, säger professor Tobias Wang vid Århus universitet till TT.

Målet är att kunna identifiera ett hormon, som kan stimulera tarmens tillväxt. Det skulle kunna få betydelse för människor med olika tarmproblem, till exempel anorektiker eller cancersjuka som genomgått tarmoperation.

Men är verkligen samma hormoner i farten i en pytonorms kropp som i en människa?– De basala mekanismerna är nästan alltid desamma hos djur och människor. Forskningsresultat kan mycket ofta överföras från djur till människa, säger Wang.Det tar någon vecka för pytonormen att smälta maten. Sedan krymper lungor, hjärta och matsmältningsorgan ihop igen.

Även av ormhjärtats förmåga att växa och krympa finns mycket att lära, hoppas forskarna. Ett människohjärta som blivit förstorat kan inte, som ormens, dra ihop sig igen. Det är förödande, eftersom hjärtförstoringen medför nedsatt funktion och risk för hjärtinfarkt.

klar

Artikellänk är kopierad

TT
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro