ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

ANNONS

R Kellys musik blir populärare och Mr Cools pedofillåt blev viral – här är sex fall av Streisandeffekten

Gustaf Larsson, Natalie Demirian · 9 Jan 2019
Uppdaterad 9 Jan 2019
Beyoncé, Mr Cool och R Kelly.

Beyoncé, Mr Cool och R Kelly. Foto: Getty Images/Youtube/Getty Images


Efter att flera kvinnor har anklagat R Kelly för sexuella övergrepp lyssnar nu fler på hans musik än innan. I populärkulturen finns det många fall av den så kallade Streisandeffekten – när någon försöker censurera eller ta bort innehåll, men effekten i stället blir det motsatta. Här är sex exempel.

klar

Artikellänk är kopierad

R Kelly

I den nya och uppmärksammade tv-dokumentären i flera delar, ”Surviving R Kelly” träder flera unga kvinnor fram och berättar om att de har blivit utsatta för sexuella övergrepp av artisten R Kelly. På senare tid har också kampanjen #MuteRKelly, tysta R Kelly, blivit uppmärksammad. Kampanjen uppmanar till att bojkotta hans musik, på grund av de anklagelser om sexuella övergrepp som i åratal har riktats mot R Kelly. Kampanjen ledde bland annat till att Spotify och Apple Music slutat att tipsa om hans låtar i sina spellistor.

Nu skriver The Blast att R Kellys musik i stället har ökat med 16 procent på Spotify sedan den första delen av tv-dokumentären sändes förra veckan, och hänvisar till en Spotify-representant.

Foto: Getty Images
Foto: Getty Images

Mr Cool

Ett uppmärksammat fall av Streisandeffekten i Sverige skedde i juni i år. Det handlar om komikern Anton Magnussons karaktär Mr Cool och Simon Gärdenfors låt ”Knulla barn” som släpptes 2015. Tre år senare kom låten upp på tapeten igen när bland andra Cissi Wallin, Elaine Eksvärd och Mia Skäringer Lazar uppmanade sina följare att anmäla låten på Spotify på grund av dess kontroversiella innehåll.

En stor debatt inleddes, som i huvudsak kom att handla om yttrandefrihet, satir och vad som egentligen är okej att skämta om. Den tre år gamla, och från början relativt okända, låten blev på några dagar Spotifys mest spelade låt i Sverige innan den togs ner från tjänsten.

Barbra Streisand

Streisandeffekten är uppkallad efter en känd händelse från 2003. Artisten och skådespelaren Barbra Streisand stämde då en fotograf och en hemsida för att publicerat ett foto av hennes hus, tillsammans med 12 000 andra bilder på Kaliforniens kuststräcka.

I fallet med Barbra Streisand fick bilden stor spridning på grund av stämningen, och hemsidan besöktes sedan av hundratusentals människor månaden därpå – enbart för att se den specifika bilden. Fotot spreds även vidare till andra forum, och till Streisands förtret lades fallet sedan ner och artisten blev tvungen att betala rättegångskostnader på 150 000 dollar.

Tom Cruise

I början av 2008 läcktes en video ut när skådespelaren Tom Cruise medverkande i en reklamfilm för scientologerna. Den religiösa rörelsen försökte utan resultat att stoppa videon, vilket ledde till att den fick en enorm spridning.

Seth Rogen och James Franco

När Nordkorea blev varse att filmbolaget Sony skulle släppa den satiriska filmen ”The interview” med Seth Rogen och James Franco i huvudrollerna, i vilken Kim Jong Un svartmålas, försökte de att stoppa produktionen. Censuren lyckades inte, och i stället klättrade filmen upp med toppbetyg på filmsajten Imdb, redan innan premiären.

Beyoncé

När Beyoncé uppträdde på Super Bowl 2013 blev vissa bilder från uppträdandet särskilt uppmärksammade, ögonblicksbilder som superstjärnan inte var särskilt nöjd med. Hennes manager mejlade sajten Buzzfeed där bilderna först publicerades och bad dem att ta bort bilderna, något de inte gjorde. I stället var bilderna överallt på internet nästkommande veckor och meme efter meme spreds som en löpeld.

Två av bilderna Beyoncé ville få bort från internet:

klar

Artikellänk är kopierad

Gustaf Larsson
[email protected]
Natalie Demirian
Natalie Demirian
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro