ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Råare, mer plågad Keys

Maria Forsström · 13 Nov 2007
Uppdaterad 16 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Alicia Keys – ”As I am”J Records/Sony BMG•••

Alicia Keys har tuffat till sig lite. De smäktande balladerna och vackra pianoslingorna är fortfarande kvar men det låter råare än förut. Samtidigt har hon tagit ännu ett steg tillbaka till den gamla 70-talssoulen. Där Nas och Rakim var med förut gästar nu i stället bluesinspirerade John Mayer.

Alicia låter passionerad och nästan plågad när hon sjunger om kärleken i alla dess former, och allra bäst blir det i balladerna.Det kan inte vara lätt att leva upp till föregående succéskivor. Även om hon gör allt rätt känns det som att något saknas, den där wow-känslan finns inte riktigt där. Förmodligen har man blivit bortskämd från hennes tidigare briljanta album, för trots att ”As I am” är en bra och solid platta är det inte så mycket mer än så.

Två spår värda kallas låtar

Soulja Boy – Tellem.comInterscope Records/Universal•

”Crank that” trillade in som etta på Billboard när den släpptes. Den låten och ”Soulja girl” är de enda på skivan värda att ens kallas för låtar. Allt annat är bara monotont tevespelsblippande som vem som helst med en dator kan skapa. Lägg till det plus dålig rap över meningslösa texter så får man en enormt enerverande skiva i form av ”Tellem.com”.

Fortfarande bäst i teorin

The Raveonettes – ”Lust lust lust”Alarm/Border••

Danska duon The Raveonettes borde inte kunna misslyckas. Han kan ju alla klassiska rockposer och hamrar bekanta Jesus & Mary Chain-ackord på gitarren medan hon sjunger bedårande melodier med skönt uppgiven stämma. Och visst, monotona ”Aly, walk with me” är en riktigt bra inledning och avslutande ”The beat dies” hade gjort sig finfint i en David Lynch-rulle. Men låtarna däremellan känns snarare oinspirerade än lustfyllda och tyvärr är The Raveonettes fortfarande bäst i teorin.

Saknar explosioner

Carl-Johan Vallgren – ”Livet”Bonnier Amigo•

Carl-Johan Vallgren, författaren ni vet, sjunger självbiografiska texter som borde beröra, men som aldrig ens är i närheten. Kanske är det sången, det distanserat teatrala tilltalet, som stör. Å andra sidan är musiken så anonym att vem som helst skulle ha problem att få den här skivan att lyfta.”Livet” lämnar aldrig nattradions trygga lunk och får mig att längta efter explosioner, otyglad passion och ja – liv.

Vackert ursvenska sånger

Eva Dahlgren – Petroleum och tång Capitol/EMI•••

Jag försöker föreställa mig det här på ett annat språk, att det skulle vara musik från ett annat land. Det går inte, det är något extremt svenskt över Eva Dahlgren, och då pratar vi inte bara om lång, blond och snygg. På ”Petroleum och tång” bjuder hon på ett knippe lugnande vaggsånger av typen att om man sätter ord på det onda kanske det blir lättare att uthärda, som i fina ”Novemberregn”. Och det blir det.

klar

Artikellänk är kopierad

Maria Forsström
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro