ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Ratchet & Clank är tillbaka

Kristoffer Rengfors · 16 Nov 2007
Uppdaterad 16 Feb 2011
Lombaxen Ratchet och kompisen Clank är omringade av kejsarens soldater (Fula fiskar i robotrustningar). Bara något av alla Ratchets konstiga vapen av typen rovgevär, tornadokanon eller chockbrännare kan hjälpa dem nu. 

Lombaxen Ratchet och kompisen Clank är omringade av kejsarens soldater (Fula fiskar i robotrustningar). Bara något av alla Ratchets konstiga vapen av typen rovgevär, tornadokanon eller chockbrännare kan hjälpa dem nu. 


klar

Artikellänk är kopierad

Snabb action, superb spelkontroll och skön humor gör att Ratchet and Clank: Tools of destruction landar på fyra globar.
Snabb action, superb spelkontroll och skön humor gör att Ratchet and Clank: Tools of destruction landar på fyra globar.

PS3. Det går undan från första knapptryckning när Ratchet och Clank gör comeback på Playstation 3. I Tools of destruction (TOD) får vi följa den rävliknande krabaten Ratchet (Han är ingen räv utan en Lombax) och hans ryggsäcksrobot Clank när de gör allt för att sticka en nagel i ögat på universums irriterande kejsare Tachyon, som enligt egen utsago är en rättvis förtyckare. Mycket mer avancerad än så blir aldrig handlingen. Och skönt är det, för här är det fart och action, blandat med sköna pussel, som gäller inget annat.Den absolut viktigaste faktorn i ett spel som TOD är utan tvekan spelkontrollen. Allt för många plattformsspel faller på sega och fumliga kontroller. Här sitter varje knapptryckning där den ska. Trots att kontrollerna ändras när Ratchet och Clank springer, flyger, simmar, faller, svävar, stannar tiden, åker rymdskepp, åker monorail, cyklar monocykel eller dyrkar lås blir det aldrig krångligt. Måste jag trycka fram ett minus får det bli att gyrot i Sixaxiskontrollen ibland verkar ha lite av en egen vilja, men det stör inte nämnvärt. Min första tanke när jag hörde de svenska röster var att genast starta ett nytt spel med engelskt tal, men tur för mig att jag inte gjorde det. Vem vill inte ha ett rovgevär eller en zombiedödslaser. Känns skönt att svenska språket får ta lite plats i en annars så amerikaniserad bransch. Annars är humorn i spelet rakt igenom totalt opretentiös och buskisaktig. Röstskådisarna är hämtade direkt från TV3s barnprogram, men b-känslan gör bara spelet ännu roligare. Persbrandt-kopian som spelar smugglaren borde för övrigt få någon form av tv-spelsoscar. På det stora hela är manuset uselt, det gör dock inget eftersom spelglädjen och actionnivån är så pass hög att man spelar vidare just för att det är så roligt. Rent grafiskt är TOD en fröjd. Vattnet i fontänerna vid kejsarens våldsfestival är så när verkligheten det går att komma i ett dataspel idag. Framförallt är grafiken funktionell och trots att det ibland är mycket som händer på samma gång blir det väldigt sällan rörigt. Insomniac har löst laddtiderna på ett förnämligt sett. Allt som oftast får man göra något under tiden spelet laddar. Det kan vara att balansera på något eller åka linbana. Visst är det ett substitut men allt som håller ordet "Loading" borta från skärmen är mer än välkommet. Med TOD visar Insomniac att det är fler än Nintendo som kan göra riktigt bra plattformsspel. Jag hade riktigt svårt att släppa handkontrollen just för spelet är är så förbannat roligt. Om TOD blir spelet som får försäljningen av Playstation 3 att ta fart? Tja varför inte.

klar

Artikellänk är kopierad

Kristoffer Rengfors
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro