ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Regeringen vill förbjuda rasistiska organisationer – men förslaget riskerar att få motsatt effekt

Jesper Lindqvist · 5 Jul 2019
Uppdaterad 5 Jul 2019
Justitieminister Morgan Johansson presenterade den kommande utredningen under torsdagen.

Foto: Tove Eriksson/Björn Larsson Rosvall/TT


Fram till 2021 ska regeringen utreda om det finns möjlighet att förbjuda rasistiska organisationer. Men enligt experter på området finns det stora svårigheter med att få igenom ett sådant förbud. "Flera andra länder har sådana förbud, det är ytterst tveksamt om det har minskat folks vilja att ansluta sig", säger forskaren Christer Mattsson.

klar

Artikellänk är kopierad

pil
I korthet

Vad: Ett förbud mot rasistiska organisationer ska utredas.

Vem: Den svenska regeringen ligger bakom förslaget.

Var: I Sverige.

Hur: Genom en parlamentarisk utredning.

När: Utredningen kommer att fortgå som längst fram till februari 2021.

Varför: ”För alla rörelser är organisationen det kanske viktigaste verktyget man har för att sprida sin ideologi och rekrytera människor och tar vi ifrån dem det verktyget skadar vi den här typen av destruktiva ideologier”, säger justitieminister Morgan Johansson till TT.

Källa: SVT

Det är inte första gången olika former av förbud mot rasism tas upp av regeringen.

Så sent som förra sommaren tog man upp frågan om ett förbud mot rasistiska och nazistiska organisationer, den gången efter att Nordiska motståndsrörelsen (NMR) befunnit sig i Almedalen och varit inblandade i våldsamheter.

Även i år kommer förslaget i anslutning till politikerveckan, och nu har regeringen bestämt sig för att frågan ska genomgå en parlamentarisk utredning.

”Den organiserade rasismen utgör ett särskilt hot mot samhället som måste tas på största allvar. Regeringen tillsätter därför en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska överväga om det bör införas ett särskilt straffansvar för deltagande i en rasistisk organisation och ett förbud mot rasistiska organisationer som sådana”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Men precis som under förra årets debatt är flera experter på området kritiska mot tillvägagångssättet.

LÄS MER
Nazistlarmen från Almedalen: Får NMR precis som de vill?

– Detta inskränker de grundläggande fri- och rättigheterna i form av demonstrationsfriheten, mötesfriheten, föreningsfriheten och yttrandefriheten. Det finns ingen anledning att utsträcka ett förbud till att gälla organisationer eftersom många av de gärningar som vit makt-rörelsen bedriver de är ju redan i dag straffbelagda, säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke till Sveriges Radio.

"Viktigt att studera förbud i andra länder"

Christer Mattsson är föreståndare vid Segerstedtinstitutet i Göteborg, som har i uppdrag att öka kunskapen om förebyggande arbete mot våldsutövande ideologier. Han menar att en central del av utredningen kommer fokusera på hur det har fungerat i andra länder med liknande förbud.

– Det finns väldigt få studier i det här ämnet, så jag hoppas att det nu utreds grundligt av några forskare. Jag är dock inte säker på att människors benägenhet att ansluta sig till den här typen av grupper minskar bara för att det finns ett förbud. Dessa miljöer existerar även i länder med rådande förbud, säger han.

LÄS MER
RFSL lämnar återbud till Almedalen – efter nazisthot

Bland de länder som i dag har lagstiftade förbud riktade mot rasistiska organisationer finns bland andra Finland och Tyskland. Christer Mattsson menar dock att dessa förbud tillkom under helt andra omständigheter.

– I Finland utvecklades detta i en kontext kopplad till andra världskriget, då man låg i krig och det var viktigt att man inte drabbades av inre splittring. Och i Västtyskland tillkom förbudet efter kriget, av ganska uppenbara skäl sett till vad som hade hänt några år tidigare. Eftersom vi har dessa länder som exempel är det otroligt viktigt att studera vilken effekt förbuden har haft innan man går vidare med lagstiftning i Sverige, säger han.

Christer Mattsson, föreståndare vid Segerstedtinstitutet i Göteborg.Foto: Robin Haldert / TT

"Miljöerna är stabila, inte organisationerna"

Nationalsocialismen i Sverige har många år på nacken – enligt Christer Mattsson firar rörelsen i Sverige som sådan 95 år i år. Genom åren har rörelsen dock bytt skepnad och namn vid ett otaligt antal tillfällen, och så sent som 2016 bytte dåvarande Svenska motståndsrörelsen (SMR) namn till NMR, som kom att inkludera systerorganisationer i de nordiska grannländerna.

Rörelsen har varit dominant sedan nazistiska Svenskarnas parti lades ner för cirka fem år sedan, och enligt Christer Mattsson ska man inte stirra sig blind på organisationerna utan snarare koncentrera sig på miljöerna som ligger till grund för dessa.

– Det dyker ständigt upp nya grupper, som sedan splittras och delas upp i olika fraktioner. Miljöerna är stabila, men inte organisationerna. Det är högst relevant för den här utredningen och något man måste ta i beaktande, säger han.

LÄS MER
Vit makt-aktiviteterna ökar för tredje året i rad

Vid ett antal tillfällen – ofta i samband med att företrädare för NMR begått brottsliga handlingar – har frågan om att terrorstämpla nazistorganisationen dykt upp. Detta är dock någonting Christer Mattsson inte tror på.

– Oavsett hur man definierar NMR så kommer man inte åt dem med en terrorlagstiftning. Man har hittills inte agerat på ett sätt som faller inom definitionen av terror. Jag förstår att de är skrämmande, inte minst när de marscherar på gatorna, och att de har ett stort våldskapital råder det inga tvivel om. Men rent juridiskt måste organisationen som sådan ta på sig attentat och våldsbrott för att en terrorklassning ska bli aktuell, säger han.

"Förbudet kan bli kontraproduktivt"

Under 90-talet, när högerextremismen var på stark frammarsch, lyste rörelser som NMR med sin frånvaro. Istället utfördes de våldsamma dåd som ändå inträffade av mer oorganiserade och löst grupperade sammanslutningar.

Enligt Christer Mattsson går det att se en korrelation mellan stabilare organisationer och mindre våldsamheter, och han menar att ett förbud skulle kunna späda på våldet snarare än tvärtom.

– Från lagstiftarens håll måste man fråga sig vad det är man vill åstadkomma. Vill man minska våldsyttringarna inom vit makt-rörelsen eller vill man få bort rasistiska uttryck, såsom att de marscherar i till exempel Almedalen eller under första maj. Skulle NMR förbjudas finns det en klar risk att våldsyttringarna ökar, vilket skulle kunna göra förbudet kontraproduktivt, säger han.

LÄS MER
Drygt 60 omhändertagna vid NMR-demonstration – ett dussintal gripna
klar

Artikellänk är kopierad

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro