ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Rekordvarsel i oktober

Olle Lindström / TT · 3 Nov 2008
Uppdaterad 15 Feb 2011
Arbetsförmedlingen får bråda dagar när varslen ökar.

Arbetsförmedlingen får bråda dagar när varslen ökar. Foto: SCANPIX / Arkiv


klar

Artikellänk är kopierad

Foto: SCANPIX

Nästan 20 000 fastanställda varslades i oktober om uppsägning — den högsta siffran sedan 1992.

Därmed liknar dagens lågkonjunktur den allvarliga krisen i början på 1990-talet. Men regeringen planerar inga nya satsningar.

- Det här är naturligtvis väldigt höga och allvarliga siffror, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin till TT.

Och de höga varselnivåerna lär nog bestå ett tag framöver.

- Ja, det får man nog dessvärre utgå ifrån, fortsätter han.

I oktober varslades 19 521 personer, den tredje högsta i modern tid, enligt siffror från Arbetsförmedlingen (AF). Den slås bara av två dystra höstmånader 1992. November det året toppar fortfarande statistiken med 22 217 varslade personer. Då som nu är det framför allt fordonsindustrin i Västsverige som drabbas hårdast.

Stiger till 90-talsnivå

Totalt varslades drygt 185 000 personer om uppsägning under 1992. Krisen då förde upp arbetslösheten till nivåer kring 8,2 procent. Dit är det en bit kvar. Än så länge — innan alla varsel träder i kraft — ligger arbetslösheten på relativt låg nivå, kring sex procent.

Men Konjunkturinstitutet flaggar för att arbetslösheten kommer att stiga till åtta procent.

Orsaken är förstås finanskrisen och i spåren av den en allt djupare lågkonjunktur med risk för recession i ekonomin nästa år — både i Sverige och i världen.

Några nya pengar för att möta den rejält stigande arbetslösheten är inte planerade.

- Men det kan inte uteslutas att det behövs göras mer, säger Littorin.

Men helt nattsvart är det inte, det finns fortfarande jobb att söka inom exempelvis tekniska yrken, även om de blir färre.

- Folk får fortfarande jobb, säger AF:s generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist.

Hjälp från Norge

Högt i hennes prioritetsordningen står nu att förebygga så att de som blivit varslade inte står utan jobb. Hon söker nu samarbetsformer med de nordiska grannarna för att underlätta jobbsökande över gränserna.

- Bland annat i Norge finns ett behov av teknisk yrkeskompetens, säger hon.

Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesman Berit Högman befarar att Arbetsförmedlingen självt kommer att tvingas varsla om uppsägningar om inte myndigheten får mer pengar. Och detta i tider då Arbetsförmedlingen får mer att göra än på länge.

Men Littorin tillbakavisar det:

- Det finns ingen brist på resurser, utan vi kommer att komma överens med dem (AF) om vad som behövs.

Nästan 20 000 fastanställda varslades i oktober om uppsägning — den högsta siffran sedan 1992.

Därmed liknar dagens lågkonjunktur den allvarliga krisen i början på 1990-talet. Men regeringen planerar inga nya satsningar.

- Det här är naturligtvis väldigt höga och allvarliga siffror, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin till TT.

Och de höga varselnivåerna lär nog bestå ett tag framöver.

- Ja, det får man nog dessvärre utgå ifrån, fortsätter han.

I oktober varslades 19 521 personer, den tredje högsta i modern tid, enligt siffror från Arbetsförmedlingen (AF). Den slås bara av två dystra höstmånader 1992. November det året toppar fortfarande statistiken med 22 217 varslade personer. Då som nu är det framför allt fordonsindustrin i Västsverige som drabbas hårdast.

Stiger till 90-talsnivå

Totalt varslades drygt 185 000 personer om uppsägning under 1992. Krisen då förde upp arbetslösheten till nivåer kring 8,2 procent. Dit är det en bit kvar. Än så länge — innan alla varsel träder i kraft — ligger arbetslösheten på relativt låg nivå, kring sex procent.

Men Konjunkturinstitutet flaggar för att arbetslösheten kommer att stiga till åtta procent.

Orsaken är förstås finanskrisen och i spåren av den en allt djupare lågkonjunktur med risk för recession i ekonomin nästa år — både i Sverige och i världen.

Några nya pengar för att möta den rejält stigande arbetslösheten är inte planerade.

- Men det kan inte uteslutas att det behövs göras mer, säger Littorin.

Men helt nattsvart är det inte, det finns fortfarande jobb att söka inom exempelvis tekniska yrken, även om de blir färre.

- Folk får fortfarande jobb, säger AF:s generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist.

Hjälp från Norge

Högt i hennes prioritetsordningen står nu att förebygga så att de som blivit varslade inte står utan jobb. Hon söker nu samarbetsformer med de nordiska grannarna för att underlätta jobbsökande över gränserna.

- Bland annat i Norge finns ett behov av teknisk yrkeskompetens, säger hon.

Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesman Berit Högman befarar att Arbetsförmedlingen självt kommer att tvingas varsla om uppsägningar om inte myndigheten får mer pengar. Och detta i tider då Arbetsförmedlingen får mer att göra än på länge.

Men Littorin tillbakavisar det:

- Det finns ingen brist på resurser, utan vi kommer att komma överens med dem (AF) om vad som behövs.

klar

Artikellänk är kopierad

Olle Lindström / TT
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro