ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Riksdagspartier vill att fler barn ställs inför rätta – sågas av expert

Anton Gustafsson · 12 Mar 2019
Uppdaterad 12 Mar 2019
Sex av åtta riksdagspartier vill att det ska bli lättare att dra barn under 15 år inför rätta.

Sex av åtta riksdagspartier vill att det ska bli lättare att dra barn under 15 år inför rätta. Foto: TT


Riksdagspartierna vill att det ska bli lättare att ställa barn inför rätta. Doktorn i straffrätt Dennis Martinsson anser att en sådan lagändring är onödig och tandlös. "Det är att göra en stor sak av ett litet problem".

klar

Artikellänk är kopierad

Majoriteten av riksdagspartierna vill göra det lättare att ställa barn inför rätta, det rapporterar Sveriges Radio.

Barn under 15 år kan ställas inför rätta genom så kallad bevistalan, som innebär att domstolen reder ut vad barnet eventuellt har gjort, utan att döma ut något straff. Men bevistalan, som kan väckas på initiativ av socialtjänsten, används ytterst sällan. Nu vill politikerna göra processen lättare genom att låta en åklagare avgöra om man ska väcka en bevistalan, precis som man gör om en straffmyndig person begår ett brott.

”Inte rimligt”

Dennis Martinsson är universitetslektor i rättsvetenskap och doktor i straffrätt vid Stockholms universitet. Han anser att det finns risker med att lätta upp lagstiftningen på det viset.

– Jag är skeptisk. Om man öppnar för att göra stora förändringar av hur man hanterar personer som inte är straffmyndiga finns det en stor risk att runda systemet och sänka straffbarhetsåldern. Minimiåldern för straffansvar riskerar att luckras upp helt enkelt, säger han.

Varför är det en dålig idé med att sänka straffbarhetsåldern?

– Barn har inte utvecklat ett sinne för konsekvenstänkande. Hjärnforskning visar att det är först i 25-års åldern som konsekvenstänkandet har utvecklats klart. Rent juridiskt sett finns det också en internationell rekommendation om att straffbarhetsåldern bör ligga mellan 14-16 år. Att sänka straffbarhetsåldern skulle inte heller hjälpa de här barnen som begår brott. De behöver andra slags insatser från samhällets sida än starka ingripanden från statens sida, säger Dennis Martinsson.

Blir inte strängare straff

Dennis Martinsson är inte förvånad över att de här utspelen kommer nu. De senaste månaderna har det varit två uppmärksammade fall med minderåriga personer som misstänks för väldigt grova brott. En 14-åring blev misstänkt för att ha varit med och sparkat ihjäl en man i Huskvarna. En annan 14-åring misstänktes för medverkan i en våldtäkt och mord på en kvinna i Fagersta.

– Det är extremt ovanligt att så unga personer är misstänkta för så grova brott. Att göra stora principiella förändringar i lagstiftningen på grund av två uppmärksammade är inte rimligt mot bakgrund av hur stort problemet är, man gör en höna av en fjäder, säger han.

Om politikerna hade tänkt att en sådan här lagändring skulle leda till strängare straff misstar de sig, menar Dennis Martinsson.

– De här personerna går inte att straffa. Konsekvenserna för de här personerna med en ny lagstiftningen skulle bli den samma som i dag, de skulle bara bli omhändertagna av socialen ändå. Då kan man verkligen fråga sig om en lagändring vore värt det, säger han.

LÄS MER
Allt vanligare med emojis som bevis i domstolar
klar

Artikellänk är kopierad

Anton Gustafsson
[email protected]
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. Publisher och ansvarig utgivare Thomas Eriksson. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro