ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Rockar mindre än "Idol"

Peter Lindholm · 20 Mar 2007
Uppdaterad 16 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Good Charlotte – Good morning revivalSony BMG• (••••)Good Charlotte kan slappna av nu. Tidigare har LA-bandet ständigt behövt försvara sig och hävda sin ”äkthet” för folk som envist beskrivit gruppen som blöjpunkare. Men det är historia nu. På ”Good morning revival” blir gruppen vad den egentligen alltid har varit, ett superkommersiellt rockband för reklamradion. Varken mer eller mindre. Bandet har släppt in syntharna, adderat lite dansanta beats och polerat sina förutsägbara låtar ytterligare ett snäpp. Inte en rynka finns kvar efter producenten Don Gilmores (Linkin Park) kirurgiska ingrepp. Sångaren Joel Maddens flickvän Nicole Richie kommer säkert vråla att ”maan, this rocks!” medan hon sträcker pek- och lillfinger mot taket, men hon har givetvis fel. ”Good morning revival” rockar mindre än en genomsnittlig ”Idol”-uttagning och är lika ospännande som en tribaltatuering på överarmen.

Slätstruken radiopop

Marie Lindberg – Trying to recall Telegram/Bolero/Warner•• (•••) Melodifestivalbidraget ”Trying to recall” skrevs av Sveriges kändaste skolfröken redan 1998. De resterande tio låtarna är mellan elva och två år gamla. Det är logiskt. Marie Lindberg verkar i en gitarrbaserad och tidlös musiktradition oberoende av trender. Därför är det sorgligt att majoriteten av hennes många gånger välskrivna låtar producerats sönder på debuten. Till slätstruken och oengagerande radiopop.

En dålig idé

Cirkus – Laylow Tent Music/Border•• (•••)

Så när 1990-talet fortsätter sitt återtåg är det klart att grymma Neneh Cherry gör comeback. På Elle-glan delade hon ut pris klädd i kavaj och ryggsäck, som om ingenting någonsin förändrats. Men vissa saker ska man bara låta vila i frid. Som scratch över flummiga beats till exempel. Det är aldrig en bra idé.

Foo Fighters utan charm

The Moonbabies – At the ballroom Startracks/V2•• (•••) Det glimrar till i den instrumentala inledingen, men sen vet jag inte. De påstås likna Arcade Fire och med väldigt god vilja kan man ana att de drömt om en idé, och så vidare, men själv tänker jag snarare på ett Foo Fighters helt utan charm. Problemet med Moonbabies är sången, som följer en väldigt statisk formel och vägrar ge sig ut på några som helst utflykter. En liten överraskning bara, är det för mycket begärt?

Sval brassebossa

Bebel Gilberto – Momento Crammed/V2••• (••) Bossanovans lite äventyrligare motsvarighet till Norah Jones. Hon har den brasilianska musikstilen i blodet (pappa João Gilberto namngav genren 1959), men uppdaterar traditionen med electronica i New York där hon bor. Bebels sång är ibland bedrägligt tillbakalutad, men hon vet skillnaden mellan coolt och svalt. Det är inbjudande och bra, men hennes två tidigare plattor kändes mer direkt omfamnande.

klar

Artikellänk är kopierad

Peter Lindholm
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro