ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Så dyr är demokratin

Leif Holmkvist · 28 Aug 2006
Uppdaterad 16 Feb 2011

klar

Artikellänk är kopierad

Vår demokrati är ovärderlig, men den har ändå sitt pris. Metro har kikat på prislappen: 55 miljarder kronor för nästa mandatperiod.

Varje väljare får punga ut med 8 000 kronor för att driva den politiska apparaten de kommande fyra åren. Så använd din rösträtt – du får ändå betala. Att arrangera valet är dyrt, men ändå småpengar jämfört med kostnaden för att driva den demokratiska apparaten under mandatperiodens fyra år. Valet organiseras av statliga Valmyndigheten, som fått 239 miljoner kronor i extra anslag från riksdagen för att anordna årets val. Valmyndigheten har många små och tre riktigt stora kostnader:1: Att ordna tryckning av de 562 139 000 valsedlar som partierna beställt.2: Att annonsera om valet och skicka ut påminnelsekort och röstkort till omkring 7 180 000 röstberättigade samt skicka vallängder och valkuvert till vallokalerna.3: Att fördela pengar till landets 290 kommuner, som får dela på 103 miljoner kronor för att de ordnar lokaler för den förtida röstningen.

FÖRTIDA RÖSTNING KOSTAR Förr kallades den förtida röstningen poströstning och gjordes enbart på Posten och vid svenska ambassader och konsulat. I år går det att rösta i förtid från den 30 augusti i en rad lokaler: bibliotek, kommunala lokaler, Postcenter och affärer som är postombud. På 80 ambassader och konsulat går det också att rösta. Kommunerna har kostnader för vallokaler på valdagen och för att arvodera minst fyra röstmottagare i varje vallokal. Valmyndigheten uppskattar kommunernas kostnader till 150 miljoner kronor.

PARTIERNA SATSAR HÅRT De politiska partierna satsar mycket pengar på kampanjer, material och resor under ett valår. De är hemlighetsfulla med hur mycket de har i sina ”krigskassor”, men Metros sammanställning visar att valrörelsen kostar dem ungefär 330 miljoner kronor. • Kostnaden för hela valrörelsen blir då: Valmyndigheten    239 mkr Kommunerna    150 mkr Partierna    330 mkr Summa        719 mkr

LÖNERNA KOSTAR MEST Men den stora kostnaden för demokratin kommer när de förtroendevalda ska styra riksdag, landsting och kommuner samt deras nämnder och styrelser under de kommande fyra åren. I uträkningen har inte själva verksamheterna som statens myndigheter och kommunernas och landstingens förvaltningar bedriver tagits med utan enbart kostnaderna för politikerna och de bidrag de ger för att stärka demokratin.

DU BETALAR FÖR KUNGEN Dyrast är riksdag och regering, som får sina pengar i statens budget under den pampiga rubriken ”Rikets styrelse”. Här ingår även bland annat hovet, presstödet, JK, JO, sametinget  och Datainspektionen. I år anslås 8 244 miljoner. Om man drar bort de 239 miljoner som går till årets val kostar riksdag och regering 8 miljarder om året, alltså 32 miljarder under mandatperioden. Motsvarande kostnader för att driva den politiska organisationen i landets 20 landsting var i fjol 1 119 miljoner kronor. Under den kommande mandatperioden landar kostnaderna på 4,5 miljarder. Den politiska verksamheten i Sveriges 290 kommuner kostade 2004 hela 4 553 miljoner kronor. Under nästa mandatperiod blir kostnaden minst 18 miljarder. Man kan då summera priset för demokratin fram till år 2010 till 55,2 miljarder. Utslaget på drygt sju miljoner röstberättigade blir prislappen nästan 8 000 kronor per person.

klar

Artikellänk är kopierad

Leif Holmkvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro