ANNONS
ANNONS
Logo

FÖRKLARAR FÖRÄNDRINGEN

Så gick det för populistpartier i EU-valet – stora framsteg för nationalister

Jesper Lindqvist · 27 Maj 2019
Uppdaterad 27 Maj 2019
Framgång för Nigel Farage i Storbritannien, samtidigt som Dansk Folkeparti tappade mer än hälften av rösterna. Populistpartiernas resultat skilde sig kraftigt åt i EU-valet.

Framgång för Nigel Farage i Storbritannien, samtidigt som Dansk Folkeparti tappade mer än hälften av rösterna. Populistpartiernas resultat skilde sig kraftigt åt i EU-valet. Foto: Johan Nilsson/Howard Jones/TT


I Danmark tappade Dansk Folkeparti halva sitt stöd. Samtidigt mångdubblades stödet för italienska Lega Nord. Populistpartiernas resultat skilde sig kraftigt åt i EU-valet.

klar

Artikellänk är kopierad

Vi tar det från början.

I Europaparlamentet samlas de så kallade populistpartierna på både vänster- och högerkanten i fyra stycken grupper:

• ECR – European Conservatives and Reformists (Brukar beskrivas som ”mjukt EU-skeptiska”)

• EFDD – Europe of Freedom and Direct Democracy (Mer EU-kritiska)

• ENF – Europe of Nations and Freedom (Nationalistiska)

• GUE-NGL – European United Left – Nordic Green Left (Samling av vänsterpartier, socialister och kommunister)

De tre förstnämnda grupperna på högerkanten samlar tillsammans mandat som skulle göra dem till den andra största partigruppen i Europaparlamentet. Flyttningarna mellan grupperna har dock varit många, och flera tidigare ledamöter har under föregående mandatperiod hoppat av och blivit ”politiska vildar”.

Rörelsen bland vänsterpopulisterna är betydligt mindre, och med få undantag har partigruppen varit intakt under den senaste mandatperioden. Observera att rösterna fortfarande räknas i skrivande stund och att de procentuella siffrorna nedan kan komma att ändras något.

ECR – ”Mjukt EU-skeptiska”

I gruppen ECR möts de konservativa och de EU-skeptiska partierna i Europa. Av de fyra ovan nämnda grupperna är det ECR som ser ut att få störst stöd, men samtidigt är det den partigrupp på högerkanten som backade mest i gårdagens val.

Bland partierna i gruppen återfinns till exempel Sverigedemokraterna, som genom sina 15,4 procent utökade till tre mandat i parlamentet. Deras danska motsvarighet, Dansk Folkeparti, hade ett betydligt tyngre val och gick från 26,6 procent (2014) till 10,7 procent, i skrivande stund. Det innebär att man förlorade tre av sina fyra mandat.

Huvudanledningen till partigruppens stora tapp hittar man dock i Storbritannien. Där gick konservativa Tories från 23,1 procent till 8,7 procent, vilket innebar ett tapp av 15 mandat. Då spelade det mindre roll att polska PiS, Lag och rättvisa, tog ett sort kliv fram och med sina 43,1 procent utökade sin representation med minst fem mandat.

Under våren har det även rapporterats om att Dansk Folkparti och Sannfinländarna ämnar lämna gruppen för att gå över till ENF. Det skulle i så fall innebära ett tapp på ytterligare tre mandat för ECR.

EFDD – EU-kritikerna

Samtidigt som stödet för EU generellt ökar inom unionen växer sig flera av de EU-kritiska partierna starkare. Det har märkts av i partigruppen EFDD, som ser ut att utöka antalet mandat i årets val, även om gruppens framtid ironiskt nog hotas av inget annat än brexit.

Bland de mest framstående partierna i gruppen hittar man det, av EU-skeptikern Nigel Farage, nybildade Brexitpartiet. Efter att Farage hoppat av UK Independence Party bildades det nya partiet, som tog hem en storslam i det brittiska EU-valet. 33 procent av britterna röstade för Brexitpartiet, som totalt samlar 28 mandat i parlamentet.

Dessa mandat utgör närmare hälften av partigruppens totalt antal, och om brexit i höst verkställs som planerat kan partigruppens tapp bli kraftigt och kännbart.

För övriga partier i gruppen var resultaten blandade. I Italien tappade populistiska Femstjärnerörelsen tre mandat efter att ha fått 17 procent av rösterna, samtidigt som högerextrema Alternativ för Tyskland fick 10,6 procent av rösterna och ökade med fyra mandat i parlamentet.

ENF – Nationalisterna

Den av de tre grupperna som under de senaste åren rönt störst framgångar är tveklöst nationalistiska ENF. Och en stor del av framgången kan man hitta i Italien.

Där gjorde Lega Nord ett succéval – med 34 procent av rösterna stärkte man sin position rejält med 22 extra mandat. Ett starkt parti i gruppen är även Nationell Samling (tidigare Nationella Fronten), trots att man tappade till 22 mandat i det franska valet.

I övrigt var förändringarna relativt små. Österrikiska, högerextrema FPÖ, som till för någon vecka sedan var regeringsparti, tappade ett mandat. Separatistiska Vlaams Belang utökade sitt antal mandat till tre stycken, samtidigt som islamkritiska PVV från Nederländerna ser ut att åka ut ur parlamentet helt och hållet.

GUE-NGL – Från vänsterpartister till kommunister

Den grupp som står längst ut på vänsterkanten i Europaparlamentet är tveklöst GUE-NGL. Här samsas populister och kommunister långt ut på vänsterkanten tillsammans med mer ”moderata” vänsterpartister.

Gruppen ser ut att backa betänkligt i samband med årets val. Medan svenska Vänsterpartiet behåller sitt mandat är det flera andra partier som tappar en del av sina.

I Grekland ser vänsterpopulistiska Syriza ut att få behålla sina mandat, trots att man tappade stöd rent procentuellt. Detsamma gäller inte för deras spanska motsvarighet, Unidas Podemos, vänsterkoalitionen som bildades under föregående mandatperiod. I gårdagens val ser de ut att gå miste om fem mandat. Även irländska Sinn Féin tappar ett mandat.

I övrigt består gruppen i mångt och mycket av flera partier med ett fåtal mandat var. Årets valtendens har varit att flera partier har backat, dock inte alltför mycket. Tillsammans bidrar det dock till att partigruppen ser ut att bli den minsta i Europaparlamentet, med närmare 40 mandat.

Partier utan grupp

Allt fler parlamentariker ser också ut att tillhöra den del som kallas ”Non Inscrits”, alltså ledamöter utan partigrupp.

Här finns alla tänkbara partier på den politiska skalan, från grekiska kommunister och nynazister till ultranationalistiska Jobbik från Ungern.

Under mandatperioden brukar ett flertal politiska vildar tillkomma, efter att de på ett eller annat sätt lämnat sina tidigare partier.

klar

Artikellänk är kopierad

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist
NyheterÅsiktGo!ViralgranskarenMetrojobbMetro Mode

© Copyright 2019 Metro Media House AB. All information på metro.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa Metro vid citering.

metro